Article Image
RE ot TS NOR Er BERETT BRASS RAAIST OR TES ETISIAS tryck återgifvet som det, hvilket af Aftonbladets utgifvare hölls på Engelbrektsholmen vid utfärden dit samma dag. . eommma—— navn ÖREN Medelklassens qvinnor i Belgien. Härom skrifver den bekante signaturen M, RB. i Göteborgs Handelstidning: Den andra omständigheten, som jag framhöll i början af mitt bref, rörde försäljningen, oeh i sanning, om man i Sverige ville följa det här gifna exemplet, skulle hela vår medelklass sociala lif erhålla en annan prägel af välmåga, på samma gång som äfven värt land skulle lättare komma i åtnjutande af de fördelar, som det industriela lifvet för med sig. Det är nemligen en allmän sed i hela Belgien, ati qvinuvan är den, som helt och hållet sköter detaljaffären, Också är det lika sällsynt i någon belgisk stad att se en herre bakom disken i någon butik,. som det hos oss är att se damer i dylik förrättning. Genom denna qvinnans ingripande uti familjens förvärf är det, enligt hvad flera af landets ledande män sade mig, som nationens industriidkare i allmänhet kommit i åtnjutande af välstånd och oberoende. För att i någon mån åtminstone sjelf se och öfvertyga mig huru härmed förhöll sig, och om ej denna qvinnans verksamhet skulle menligt inverka å barnuppfostran, gjorde jag i olika städer Pokantekap med familjelifvet inom denna samhällsklass. Följande fakta torde visa, att den hos oss vanliga salongsbildningen på intet sätt hindrar de unga damerna att äfven deltaga i de husliga göromålen och i affärslifvet. I en familj, der modern hade cigarraffär och mannen var mäklare, funnos ej mindre än 9 barn. Modern skötte butiken, och på min fråga, huru hon hade kunnat, såsom hon sade, i 15 år förestå nämnde butik och tillika upptostra den talrika barnaskaran, svarade hon: Om det intresserar eder att erfara detta, så var välkommen till oss. Huru hade denna familj det? torde ni fråga. Svaret blifver då: Innanför boden hade familjen ett rum, der barnen sutto och läste sina lexor; här sammanträffa stora och små på morgonen och om middagen för att helsa på far och mor. I andra våningen äro de dagliga rummen, der en syster till vår fru sköter barnen, och i deo tredje bor hela sällskapet. Om aftnarne är familjen samlad äfvensom för det mesta om sönoch helgdagar. SA ett annat ställe, der fadren dref en betydlig bageriaffär med ett dussin arbetare, var det modern och den ena dottern — en flicka af omkring 18 år — som skötte butiken, Hvarje morgon måste den unga bokhållaren skura butiken och ordna allt tills mamma ankom, då vår ungmö öfvertog kassörsbefattningen. Jin annan syster, ett par år äldre än den föregående, var på kontor oeh skötte kassan hos brodern, som dref en betydlig mäkleriaffär, för hvilken han hade ej mindre än 6 biträden på kontoret. Nämnda båda flickor talade både tyska och engelska samt egde dessutom många öfriga talenter, såsom att spela piano, sjunga o. s. v. En söndag på middag i denna familj såg jag dessa flickor göra les honneurs med en grace och älskvärd het, som måhända fördunklat många af dem, hvilka lefva i stora verldens salonger. Hos en skomakare, i ett at de elegantaste magasinen, påträffsde jag, förutom den unga tärnan, som förestod kassörsbefattningen och kontoret, ej mindre än fyra systrar sysselsatta för butiken, dels med mått-tagning, dels med andra arbeten. Hos öfriga yrkesidkare och mindre köpmän finner man städse samma förhållande; ja t. o, m. uti vexelörbutikerna, der bankiren eller innehafvaren af affären har hela samlingar mynt oeh värdepapper, är det frun eller däöttrarne, som sköta den dagliga inoch utvexlingen. Genom detta kan mannen odeladt egna sin tid och sina kvafter åt sjelfva hufvudaffären, eller, om han är yrkesidkare, åt sitt handtverk. Vidare har han vissheten att ega en pålitlig person, som handhar hans kassa, och ännu mera vinnes derigenom, att få eller inga fremmande personer behöfva anlitas på dessa poster, hvilka äro de för familjens bestånd och förkofran mest maktpäliggande. Den belgiska medelklassens qvinnor ha också genom sitt nitiska och sträfsamma arbete förskaffat sig aktning och förtroende, och de kunna glädja sig utaf det medvetandet att hafva ej minst bidragit till landets stora kapitalrikedom. Ty här är det alltid tvd, som arbeta gemensamt till samma mål, då hos oss det inom dessa samhällsklasser nästan alltid är 1annen allena, som fär sörja för att anskaffa familjens uppehälle. Så råder också stor skillnad emellan den belgiska medelklassens uppfostran afsina döttrar och den svenska, åtminstone iblaad städer nas befolkning. Vi ifra för att öppaa nya fält för qvinnans verksamhet; vi öppna lärosalar, ja t. o, m, universitetens auditorier gkola snart ökas med qviunliga adepter, och med allt detta förbise vi det vigtigaste — upptostran för det praktiska lifvet. De unga tärnoraa inhemta uti de olika privatskoloroa för flickor så mycken lärdom, att de skulle, om den sedermera tät TT RSINR SENAT TYARAR. arr RLIRERE. II SPRDA SLS EERO SEN JURIST LÄ SPAMEG ETT I l

27 juni 1871, sida 3

Thumbnail