Nationel Womning.
Från det håll, der som agitationsmedel
mindre begagnas bevisning än beskyllnin-
gar, har man åter kryddat diskussionen
med ett kraftuttryck, som det torde vara
skäl att något närmare undersöka, innan
det får rotfästa ett nytt begrepp bland de
många politiska trosartiklar, hvilka några
Cnitiskt samverkande krafter under åratal
sökt inskärpa hos svenska folket.
Det här åsyftade kraftuttrycket, som
återfinnes ofvan denna uppsats och som
skall beteckna vårt folks närvarande till-
stånd, framhölls särskildt för några dagar
sedan i ett festligt ögonblick, då deltagarne
i fornminnesföreningens möte i Örebro voro
samlade på Engelbrektsholmen i Hjelhnaren.
Vi kunna väl förstå att detta uttryck under
då för handen varande förhållanden, i den
friska, herrliga nordiska naturen, när man
beskådade ett ärorikt och egendomligt
minnesmärke från förgångna tider och
Snär det blåste temligen stark ostlig vind
och vågorna från stora Hjelmaren gingo
ganska höga mot. Engelbrektsholmen — vi
kunna väl förstå att detta uttryck då tog
sig särdeles ståtligt ut, om icke för annat
så åtminstone för kontrastens skull mot den
oroliga sjön. Men betraktadt utom den trånga
kretsen af en festlig sammankomst och utan
påverkan af den i en sådan krets rådande
stämningen, betraktadt ensamt och med ute-
slutande syfte att taga vara på dess verk-
liga innehåll och i hvad mån det betecknar
ett verkligt rådande förhållande, gör talet
om vår Snationela domning ett helt annat
intryck. Vi hafva åtminstone icke, trots
allvarliga försök, lyckats finna någon fak-
tisk hållpunkt för detta uttryck, när dermed
afses annat än en liten kärna för det skim-
rande ombhöljet af ett festtal eller att fram-
ställa en frappant antites vid sidan af den
nordiska kraft, hvarmed den uttalas.
Ehuru vi ej tillhöra dem, hvilka anse det
som är såsom det bästa, endast derför att
det existerar, kunna vi dock ej vara blinda
för vårt lands historia under de senaste de-
cennierna. Hvad har denna historia att för-
tälja? Är det sömngångares verk, som der
stå antecknade? Är det domnade krafter,
som utfört dessa verk? Vi tro det ej, och
den, som på Engelbrektsholmen utbredde sig
med så mycken nedslagenhet om vår natio-
nela domning och talade med sådan harm
om den rådlösa tvifvelaktighet och den
usla modlöshet, gom här och der lära för
hans blickar ba uppenbarat sig, borde ej
heller vara okunnig derom,
Förklaringen till den psykologiska gåta,
som för den lugna betraktaren af denna ta-
lares påstående, att svenska nationen är
försjunken i en sorglig dotnning, osökt fram-
ställer sig, antydes möjligen i en period. af
talet der det heter, sedan åhörarnes minne
uppfriskats med en kort relation af hvad
Engelbrekt uträttade:
Vi ledas ovilkorligen till tanken på, hvad
vårt land nu skulle kunna göra och offra för
sin sjelfständiga tillvaro, nu då det har ett
så mycket mera ordnadt samhällsskick, star-
kare enhet och långt rikare hjelpmedel.t
Häri spiras lika mycket en längtan efter
äfventyr, som en klagan deröfver, att sven-
ska folket blifvit nog pligtförgätet, att ej,
såsom så många gånger förr, vilja offra sig
för att tillfredsställa en sådan längtan hos
tt fåtal. Vi säga längtan efter äfventyr,
esete I Ae FS a RK MATER MAR KRA AR TUNG rg RR RN ENG RSSESNS