RATTEG.och POLISNYHETER POLISEN. Misslyckadt rymningsförsök, En å Långholmen till 10 års stratfarbete dömd fånge, vid namn Lindström, gjorde förliden fredag försök att rymma genom att krypa in i en säck, till en del fylld med lumpor, och hvilken säck skulle bäras ned i en redskapsbod af en kamrat. Kamraten tog också mycket riktigt säcken på ryggen, men bar rymmaren in på inre borggården och lade säcken utanför kommendantens fönster. Glad som en lärka, kom monsieur Lindström utkrypande, men greps genast och erhöll, till en början — 40 prygel. Våld mot hustru, Stensättaren Johan Ludvig Sjöbäck, boende i nr 65 B Lundtmakaregatan, företog sig midsommardagen kl. half 3 e. m. det orådet att med hugg och slag öfverfalla sin hustru. Slagen träffade hufvudet och åstadkommo sä svåra skador,att hon var nära att förblöda. Lyckligtvis kom polis tillstädes och hindrade den vilda sällen att mörda hustrun. Sjöbäck, som var nykter vid dådets begående, medtogs till polisvaktkontorev. RÅDHUSRÄTTEN. Afsatt sakförare och bötfälld klient, Förre grynmalaren C. W. Carlsson blef i fredags af rådhusrättens 6 e afdelniog förklarad ovärdig att föra annans talan inför rätta, detta derför att han af oförstånd, som det hette, narrat en stenhuggare Falk ait stämma en yrkesbroder vid namn Reyman för stöld af stenblock. Carlssons hufvudman, Falk, dömdes att böta 75 rdr för falsk angifvelse. LANDSORTEN. Bubbelmordet i Attarp. (Från Dagens Nyheters referent den 23 juni.) Ransakningen rörande detta ohyggliga mord afslutades i tisdags, då mördaren, skräddaren Sven Svensson från Näflinge, erhöll sin dom. klagaren var kronolänsmannen BE. L. Bring. Några dagar förut hade Sven Svenssons hustru, Pernilla Trulssonsdotter, blifvit i häkte inmanad af landsfiskalen A. E. Wir6en. Såsom skäl för denna åtgärd anförde hv W. att Pernilla vid hållet polisförhör för honom er: känt, att mannen på förhand för henne omtalat sin föresats att stjäla hos undantagsfolket i Attarp, dock utan att säga huru han ämnade dervid gå till väga. Pernilla förklarade emellertid nu denna hr W:s uppgift vara osann. Intet af de afhörda vittnena hade någonting af vigt att meddela. Deras vittnesmål angingo hufvudsakligen hustruns yttranden om mordet, men intet förekom, som kunde bevisa hennes delaktighet i detta dåd. Såväl hon som mannen vidholl sina gamla uppgifier, och då ingen utsigt förefanns att viona flera upplysningar i saken, öfverlemnade åklagaren målet till rättens pröfuing, yrkande att Sven Svensson skulle med lifvets förlust plikta för sitt brott, hvarjemte han mot honom framställde åtskilliga ansvarspåståenden. Hvad anginge hustrun, så ansåg åklagaren hennes delaktighet i mannens brott icke vara så bevisad, att hon derför kunde till ansvar fällas, men deremot yrkade han att hon borde straffas för auvändande af de stulna penningarne. Sven Svenssons föröfvande af stölden i Krokaröd var icke så bevisadt,att åklagaren ansåg sig kunna i detta afseende framställa några ansvarspåståenden. De mördades fosterson anmälde att hos de sedermera mördade en gång bortstulits en del vadmal, och att många skäl funnos för det an: tagande, att makarne Svensson föröfvat denna stöld. Begge bedyrade emellertid sin oskuld i detta afseende. Sven Svensson dömdes att för mordet af undantagsmanven Per Jönsson i Attarp och dennes hustru Karin Frennesdotter samt den dervid föröfvade stöldenp att i ena bot mista lifvet genom halshuggning, hvarjemte han kändes skyldig att återbära de penningar, 24 rdr, han användt af det stulna, samt att ersätta kostnaderna för obduktionen och vittnenas inställelse. Pernilla blef helt och hållet frikänd. Domen, i hvad den rör Sven Svensson, komi mer att underställas skånska hofrättens beI pröfvande. i De af de mördades slägtingar anslagna 500 i rdr till belöning åt upptäckandet af mördaren ha nu sålunda fördelats mellan trenne vittnen, som under ransakningen lemnat särdeles vigtiga upplysoiongar: handlanden Per Nilsson i Näflinge har erhållit 400 rdr, John Persson i Näfiinge 50 rdr och Auvna Persdotter i Gulastorp 50 rdr. Per Nilsson har först fästat åklagarens uppmärksamhet vid sannolikheten j att Sven Svensson begått mordet, och sedermera genom meddelandet af en mängd vigtiga fakta mera än nsgon annen bidragit till utredandet at detta mål.