med kycklingstek och te. Palle kände att det var nödvändigt att äfven tillfredsställa kroppens behof, han väckte Kristian Hjulben, som genast på ett fruktansvärdt sätt angrep kycklingen. Ett par snapsar upplifvade Palle betydligt, men då han åter skulle skrifva, tyckte han sjelf att han icke längre var ingpirerad. Ilan menade dessutom att uppropet tog sig rätt bra uti den form som det nu hade. Palle kunde icke neka sig nöjet att läsa upp sitt opus för Kristian Hjulben, hvilken sade att det var alldeles utmärkt, så ska de ha det, de smörtjufvarnel . Palle tillade endast några korta, privata underrättelser om sin egen person, lade derpå alltsammans i ett kuvert och sände det till Klemmesen, som skyndade sig att införa uppropet i Skandinaviens Morgenrödet, med den påföljd att det väckte stor uppståndelse i hela Köpenhamn. Uppassaren anmälde att vagnen stod förspänd utanför porten. Palle lemnade honom en femriksdalerssedel och sade att han icke hade tid till att närmare taga reda på huru mycket han var skyldig. Under ideliga bugningar förde uppassaren Palle och Kristian Hjulben ned, till vagnen och hjelpte dem att sätta sig upp deri. Portvakten slog igen vagnsdörren, kusken smällde ined piskan, och bort for Palle med gin följeslagare genom den slumrande staden,