med kycklingstek och te. Palle kände att
det var nödvändigt att äfven tillfredsställa
kroppens behof, han väckte Kristian Hjulben,
som genast på ett fruktansvärdt sätt angrep
kycklingen. Ett par snapsar upplifvade Palle
betydligt, men då han åter skulle skrifva,
tyckte han sjelf att han icke längre var in-
gpirerad. Ilan menade dessutom att uppropet
tog sig rätt bra uti den form som det nu hade.
Palle kunde icke neka sig nöjet att läsa upp
sitt opus för Kristian Hjulben, hvilken sade
att det var alldeles utmärkt, så ska de ha
det, de smörtjufvarnel .
Palle tillade endast några korta, privata
underrättelser om sin egen person, lade derpå
alltsammans i ett kuvert och sände det till
Klemmesen, som skyndade sig att införa upp-
ropet i Skandinaviens Morgenrödet, med den
påföljd att det väckte stor uppståndelse i hela
Köpenhamn.
Uppassaren anmälde att vagnen stod för-
spänd utanför porten. Palle lemnade honom
en femriksdalerssedel och sade att han icke
hade tid till att närmare taga reda på huru
mycket han var skyldig. Under ideliga bug-
ningar förde uppassaren Palle och Kristian
Hjulben ned, till vagnen och hjelpte dem att
sätta sig upp deri. Portvakten slog igen
vagnsdörren, kusken smällde ined piskan, och
bort for Palle med gin följeslagare genom den
slumrande staden,