Om de politiska partierna i Sverige.
Vi fortsätta revyen af en med ofvanstå-
ende rubrik betecknad artikel i tidskriften
Framtiden.
Författarens åsigt går derpå ut att det ur de-
mokratisk synpunkt framför allt är vigtigt
att arbeta på en god sammansättning af den
andra kammaren och att för detta ändamål
politisk rösträtt gifves åt alla dem som nu
hafva rösträtt uti kommunen samt att des-
sa dragas till delaktighet i det offentliga lif-
vet genom förändring af den nuvarande röst-
grunden. Medgifvande att detta är en fram-
tidsfråga af stor betydelse, anföra vi här
hvad författaren vidare yttrar och i vissa
delar hvaraf vi instämma:
Vi hafva sökt angifva så väl i allmänhet ka-
rakteren af det demokratiska partiet som den
speciela verksamhet, detsamma hos oss har sig
närmast förelagd och hvad som synes böra
tjena till sammånhållningsband inom partiet.
Bortkastas allt annat, så skall på denna grund-
val ett starkt och enigt parti kunna byggas
— ett parti, som just der:igzenom och genom
sjelfva storheten och rättvis:n uf sina princi-
per ovilkorligen skall vinns mer och mer in-
flytande. Deraf följer icke, att andra sam-
hällsfrågor, stora eller små, skola betraktas med
likgiltighet. Må de blott ej uppställas på par-
tiprogrammet, utan anses, såsom de i sjelfva
verket äro, såsom sådana, att om dem partiets
medlemmar kunna tänka mycket olika, om än
i allmänhet taget man bör kunna vänta, att
den : allmänna demokratiska syppuvkten skall
leda till att äfven se många underordnade frå-
gor på lika sätt. Må man blott hafva i min
net, att olika tänkesätt i sådana frågor, som
icke hafva något mera direkt samband med
demokratiens utveekling, ieke heller böra få
störa partisammanhållningen, hvaremot de frå-
gor, af hvilkas lösning demokratiens framtid
väsentligen beror, såsom tb. ex. de ofvan an-
förda, måste -anses bestämmande för partirikt-
Dingen..—. — — i
Frågas nu, i hvad förhållsnde det sålunda
bestämda demokratiska partiet står till förut
befintliga partier. vid riksdagen, enkannerligen
i avdra kammaren, så är påtagligt att det-
samma har högst väsentliga beröringspunkter
med det s. k. tandtmärnapartiet och att det
sannolikt ur detta skall komma att vinna sin
mest betydande förstärkning. Vi hafva förut
yitrat vår mening om de s. k. partier, hvilka
hittills. uppträdt inom riksdagen, såsom föga
bestämdt karakteriserade, och detta gäller i
fullt mått äfven om landtmannapartiet, hos
hvilket det allt hittills har varit omöjligt att
upptäcka någon bestämd karakter och någon
ledande princip ). Det synes klart att med den
benägenhet att begagna dunkla och sväfvande
benämningar för partigräpperingar, som gjort
sig gällande, man å ena sidan:satt namnet
landmannaparti såsom en culemism i stället
för bondeparti, och å en annan sida medelst
det: generelare namnet. just velat från början
förekomma uppkomsten af detta sistnämda
parti — detta parti, hvars befarado rego-
mente väckt så många farhågor, men som
åtminstone har den förtjensten att hafva oänd-
ligt mycket bestämdare konturer. Ett landt-
mannaparti skulle egentligen, efter ordet, vara
motsatt ett stadsmannaparti; men, så vidt
vi kunna: fatta, har en sådan motsättning icke
den. rivgaste grund för:sig i verkligt för han-
den varande förhållanden. I, fråga om tull-
taxan har stad stått emot stad lika mycket
som någonsin i något fall landtmän mot.stads-
bor; men sedan numera, såsom vi Våga hop-
pas, frihandels- och mniäringsfrihetsgrundsat-
serna, åtminstone -så vidt de hos oss redan
4) Det af förf. anmirkta förhållandet har under
sistförflutne riksdag blifvit icke obetydligt förän-
D. N.
dradt.
VV VV TV TJ SSSSS VS