Om de politiska partierna i Sverige. Vi fortsätta revyen af en med ofvanstående rubrik betecknad artikel i tidskriften Framtiden. Författarens åsigt går derpå ut att det ur demokratisk synpunkt framför allt är vigtigt att arbeta på en god sammansättning af den andra kammaren och att för detta ändamål politisk rösträtt gifves åt alla dem som nu hafva rösträtt uti kommunen samt att dessa dragas till delaktighet i det offentliga lifvet genom förändring af den nuvarande röstgrunden. Medgifvande att detta är en framtidsfråga af stor betydelse, anföra vi här hvad författaren vidare yttrar och i vissa delar hvaraf vi instämma: Vi hafva sökt angifva så väl i allmänhet karakteren af det demokratiska partiet som den speciela verksamhet, detsamma hos oss har sig närmast förelagd och hvad som synes böra tjena till sammånhållningsband inom partiet. Bortkastas allt annat, så skall på denna grundval ett starkt och enigt parti kunna byggas — ett parti, som just der:igzenom och genom sjelfva storheten och rättvis:n uf sina principer ovilkorligen skall vinns mer och mer inflytande. Deraf följer icke, att andra samhällsfrågor, stora eller små, skola betraktas med likgiltighet. Må de blott ej uppställas på partiprogrammet, utan anses, såsom de i sjelfva verket äro, såsom sådana, att om dem partiets medlemmar kunna tänka mycket olika, om än i allmänhet taget man bör kunna vänta, att den : allmänna demokratiska syppuvkten skall leda till att äfven se många underordnade frågor på lika sätt. Må man blott hafva i min net, att olika tänkesätt i sådana frågor, som icke hafva något mera direkt samband med demokratiens utveekling, ieke heller böra få störa partisammanhållningen, hvaremot de frågor, af hvilkas lösning demokratiens framtid väsentligen beror, såsom tb. ex. de ofvan anförda, måste -anses bestämmande för partiriktDingen..—. — — i Frågas nu, i hvad förhållsnde det sålunda bestämda demokratiska partiet står till förut befintliga partier. vid riksdagen, enkannerligen i avdra kammaren, så är påtagligt att detsamma har högst väsentliga beröringspunkter med det s. k. tandtmärnapartiet och att det sannolikt ur detta skall komma att vinna sin mest betydande förstärkning. Vi hafva förut yitrat vår mening om de s. k. partier, hvilka hittills. uppträdt inom riksdagen, såsom föga bestämdt karakteriserade, och detta gäller i fullt mått äfven om landtmannapartiet, hos hvilket det allt hittills har varit omöjligt att upptäcka någon bestämd karakter och någon ledande princip ). Det synes klart att med den benägenhet att begagna dunkla och sväfvande benämningar för partigräpperingar, som gjort sig gällande, man å ena sidan:satt namnet landmannaparti såsom en culemism i stället för bondeparti, och å en annan sida medelst det: generelare namnet. just velat från början förekomma uppkomsten af detta sistnämda parti — detta parti, hvars befarado regomente väckt så många farhågor, men som åtminstone har den förtjensten att hafva oändligt mycket bestämdare konturer. Ett landtmannaparti skulle egentligen, efter ordet, vara motsatt ett stadsmannaparti; men, så vidt vi kunna: fatta, har en sådan motsättning icke den. rivgaste grund för:sig i verkligt för handen varande förhållanden. I, fråga om tulltaxan har stad stått emot stad lika mycket som någonsin i något fall landtmän mot.stadsbor; men sedan numera, såsom vi Våga hoppas, frihandelsoch mniäringsfrihetsgrundsatserna, åtminstone -så vidt de hos oss redan 4) Det af förf. anmirkta förhållandet har under sistförflutne riksdag blifvit icke obetydligt föränD. N. dradt. VV VV TV TJ SSSSS VS