nn Ra Från Frankrike, Senaste tidningsunderrättelser från Paris äro följande, alla af sistlidna fredag: Enligt uppgift af kommunens finansminister Jourde hade densammas inkomster utgjorts af 4 millioner frank, funna i skauttkammaren, 2 mill. från jernvägarne och 24 millioner, utlagda af franska banken. Kommunens utgifter åter, hvilka hufvudsakligen utgjordes af aflöningar till nationalgardet, uppgingo till 800,000 frank om dagen. Jourde förklarar, att ehuru 350,000 fr. dagligen användes till sagde ändamäl, kunde kommunen under de senaste dagarnes strid endast uppställa 30,000 man i aktiv tjenstgöring. ardra sidan förklarar markis de Pleuc, verkställande direktör för banken, att banken endast utbetalt 16 millioner, deraf 9 mill. tillhöriga staden Paris och 7 mill. enligt anvisning af regeringen i Versailles. Tidningarne Sidele, Temps, Opinion Nationale, Bien Public ct National, Politique, Avenir Nationa!, Clucho och Independance uttala sig alla för deu republikanska styrelseformen. Libertiå sger sig icke mycket sysselsätta sig med regeringsförmen. Tidningen anser den regeringsform vara den bästa, som, utgående från en allmän folkomröstning, blir sitt ursprung trogen och bevarar friheten, stödjande sen m-kt och myndighet på de lagar, som den aktar och tillämpar, utan svaghet och ntan godtycke. De f. d. kejserliga tidvingarne, såsom Constitutionnel och Patrice, inskränka sig till att uttala kraftiga önskningar om ordningens återupprättande. De haicke ännu vidrört frågan om regeringsformen. I lördags (den 3:e) skulle krigsrätten börja hålla dom öfver dem, som blifvit hänvisade till densamma. Rochefort var en af de första som skulle inställas: Anklagelsen mot honom lyder, att han har uppeggat till inbördes. krig, plundring och rof. I förberedande förhöret yttradv han som svar på första frågan: Jag har icke konspirerat och jag har anfallit kommunen; man kan endast döma mig för pressförseelser. Då förhörsdomaren lät honom veta att hans sak var mycket allvarsam, blef han likblek och afsvimmage. Det republikanska partiet anser Lefrancs utvämning till inrikesminister och Ferrys till Seineprefekt samt de republiksnska ministrarnes qvarblifvande på sin post såsom Thiers svar på de monarkiska ivtrigerna, Sitcle för i dog påyrkar i en arvuikel om landets politiska reorganisation att den centrala makten måtto inskränkas och de 1okala myndigheterna erhålla större oberoende. Tidvingen Öönsksr se politiskt och kommunalt (Uifii alla nationela institutioner, sjelfvorksamhet och ivittativ i stället för statsförmynderskap. Hon anser hvarje stads och kommuns lika oberoende vara nödvändigt, med Paris såsom Frankrikes hufvud och hjerta, Härigenom skulle Paris icke längre sägas utgöra Frankrike och en statskupp af deepotismen der blifva omöjlig. Tidningen i motsätter sig någon militärisk reorganpisation, som i en enda persons hand kan tjeha i till det helås förtryckande. Hvarje medborgare måste vara soldat och färdig utt föri svara sitt land. (Detta är kommunens , satser.) Journal de Dåebats vill icke ro på möj