; skando par. Der längs rabatten stapplar on trött gubbe framåt och räan sör glada barnskaror; utav skygghet flyga dufvor upp och ned. OO, heliga frid, hvad har det blifvit af dig? Tuileri-trädgården har blifvit revolutionens brokiga valplats. Den dystra Napoleoniden skall för alltid beröfva honom hans frid. Han störtar Frankrike i kriget, lemnar Tuilerierna, för att från S:t Cloud förkunna verlden krig, Napoleon den Idje återser icke slottet. Slagen och tillfångatagen, blir Wilhelmshöhe hans vistelseort, och knappt har underrät telsen om hans smälek kommit till Paris förrän Eugenie flyr, liksom Ludvig Filip genom Tuileri-trädgården. Sätet för idel glädjefester blir — ctt lasarett. Örnen nedslites, fanan med det röda korset upphissas i stället. Två regerivgar följa raskt på hvarandra, båda ha sitt säte på Stadshuset, revolutionens pretorium. Klubben vid gatan PArras har hållit ord; den förkunnade under belägringen återinförandet af anarkiens välde såsom sitt mål. Natten till den 18 mars 1871 drog Charles Lullier, den nu vansinnig förklarade, in i Tuilerierna, på uppdrag af SCentral-komitån; absint-drickande herrar slogo sig ned i det präktiga slottet. Lullier kom snart ur Tuilerierna till Conciergeriet. National-egendom4, stod det skrifvet på palatsets fasad. Förra året ett kejscerligt palats, sedan ett lasarett, blefvo Tuilerierna slutligen en fästning åt kommunen, som der uppförde batterier; sedan hette det att palatset var undermineradt. Natten mellan den 23 och 24 maj 1871 antände den röda republiken palatset och i dag anger en askhög det ställe, der Tuilerivrna stått. Medan slottet ännu stod qvar, såg man förhoppningsfullt upp till det fönster, från hvilket 1789 års revolutionärer proklamerade menniskorätten.4 Hur ha icke deras efterkommande förnekat sina mästare, då de nedbränt de ställen, hvarifrån de förra gåfvo verlden friheten! BR