smitta är visserligen icke den minsta af de svåra uppgifter, dem regeringen nu har att Bbesevra. — Medan alla rebelliska soldater, som förr tjent regeringen, straxt blefvo skjutna, har man fört de federerades öfriga trupper i fängelse, bland annat på örlogsskepp i Cherbourgs hamn. Enligt ett telegram till CTimes4 från Paris skall slottet Luxembourg tillsvidare användas till lokaler för en del kommunala embetsmän i stället för det förstörda stadshuset. Biskopen i Orleans, msgr Felix Antoine Philippe Dupanloup, har blifvit utnämnd till erkebiskop i Paris. Han föddes 1802 och blef biskop i Orleans 1849. Han är en if rig anhängare af påfven och har offentligen tillkännagifvit att han slöt sig till de politiska, sociala och religiösa doktriner, som: innehållas i påfvens syllabust och encyklikor, hvarjemte han ifrigt bearbetat de rätttroende att hopsamla så mycket St Peterspenningar som möjligt åt Pius IX. — Hans företrädare, Darboy, var den tredje erkebiskop i Paris som inom 25 år fått en våldsam död. Affre sköts 1848 på en barrikad. Tibone mördades af en afsatt prest, Darboy blef skjuten i la Roquette. Anledningen hvarför inrikesministern Picard tog afsked torde vara en interpellation af general Ducrot (i nationalförsamlingens möte den 30 Maj) angående prefekten Saligny i departementet Nidvre, der anhängare af kommunen blifvit valda vid de senaste kommunalvalen. Ducrot förebrådde venstern, att den bure ansvaret för det senaste kriget och brandanläggningarne, emedan kommunisterne hörde till dess goda vänner. Härvid uppstod ett förfärligt oväsen bland vensterns medlemmar; Langlois rasade. Ducrot fortfor: Det gifves nu endast två partier, ordningens och anarkiens. Det förras lösen ir frihet och rättvisa, det sednares vanmakt och tillintetgörelse. Hvar och en, som icke vill nationens väl, bör betraktas som upprorsmakare. Då Picard ville försvara Saligny som en duglig prefekt, uppstod bland: högerns medlemmar en häftig etorm mot ministern, hvilken samma afton ingaf sin afskedsansökan. Från Paris telegraferades den 3 dennes att tidningarne i Paris på samma dag meddelade en förklaring af franska bankens underdirektörer, enligt hvilken bankens behållningar under kommunens herradöme förblifvit orörda. Banken har endast utbetalt 9 !2 milliorer, som den var skyldig staden Paris, och dessutom 7,290 000 frank med regeringens i Versailles samtycke. — Denna upplysning kommer säkerligen mycket olägligt för alla dem, hvilka beskyllde kommunistiska ledarne i Paris för stölder och roffericr; vi förutse flera sådana beriktiganden af Versailler-regeringens uppgifter om de federerade i Paris. Opinion Nationale utkom den 29 maj för första gången sedan tiiningen undertrycktes af kommunen den 20 april, och meddelar tre mycket märkliga artiklar, hvilka torde få antagas representera hr Thiers idter och politik. Förordande stränga mått och steg mot ledarne af den undertryckta rörelsen, påyrkar artikelförfattaren (hr Gueroult) tillämpande af ett mildt förfarande hvad gemene man angår, nu, sedan militära skäl icke längre påkalla strängare åtgärder. Nationalgardets upplösande och armåns åter