smitta är visserligen icke den minsta af de
svåra uppgifter, dem regeringen nu har att
Bbesevra. — Medan alla rebelliska soldater,
som förr tjent regeringen, straxt blefvo
skjutna, har man fört de federerades öfriga
trupper i fängelse, bland annat på örlogs-
skepp i Cherbourgs hamn.
Enligt ett telegram till CTimes4 från Pa-
ris skall slottet Luxembourg tillsvidare an-
vändas till lokaler för en del kommunala
embetsmän i stället för det förstörda stads-
huset.
Biskopen i Orleans, msgr Felix Antoine
Philippe Dupanloup, har blifvit utnämnd till
erkebiskop i Paris. Han föddes 1802 och
blef biskop i Orleans 1849. Han är en if
rig anhängare af påfven och har offentligen
tillkännagifvit att han slöt sig till de poli-
tiska, sociala och religiösa doktriner, som:
innehållas i påfvens syllabust och encyk-
likor, hvarjemte han ifrigt bearbetat de rätt-
troende att hopsamla så mycket St Peters-
penningar som möjligt åt Pius IX. — Hans
företrädare, Darboy, var den tredje erke-
biskop i Paris som inom 25 år fått en våld-
sam död. Affre sköts 1848 på en barri-
kad. Tibone mördades af en afsatt prest,
Darboy blef skjuten i la Roquette.
Anledningen hvarför inrikesministern Pi-
card tog afsked torde vara en interpellation
af general Ducrot (i nationalförsamlingens
möte den 30 Maj) angående prefekten Sa-
ligny i departementet Nidvre, der anhängare
af kommunen blifvit valda vid de senaste
kommunalvalen. Ducrot förebrådde venstern,
att den bure ansvaret för det senaste kriget
och brandanläggningarne, emedan kommuni-
sterne hörde till dess goda vänner. Härvid
uppstod ett förfärligt oväsen bland vensterns
medlemmar; Langlois rasade. Ducrot fort-
for: Det gifves nu endast två partier, ord-
ningens och anarkiens. Det förras lösen ir
frihet och rättvisa, det sednares vanmakt
och tillintetgörelse. Hvar och en, som icke
vill nationens väl, bör betraktas som upp-
rorsmakare. Då Picard ville försvara Sa-
ligny som en duglig prefekt, uppstod bland:
högerns medlemmar en häftig etorm mot mi-
nistern, hvilken samma afton ingaf sin af-
skedsansökan.
Från Paris telegraferades den 3 dennes
att tidningarne i Paris på samma dag med-
delade en förklaring af franska bankens un-
derdirektörer, enligt hvilken bankens be-
hållningar under kommunens herradöme för-
blifvit orörda. Banken har endast utbetalt
9 !2 milliorer, som den var skyldig staden
Paris, och dessutom 7,290 000 frank med
regeringens i Versailles samtycke. — Den-
na upplysning kommer säkerligen mycket
olägligt för alla dem, hvilka beskyllde kom-
munistiska ledarne i Paris för stölder och
roffericr; vi förutse flera sådana berik-
tiganden af Versailler-regeringens uppgifter
om de federerade i Paris.
Opinion Nationale utkom den 29 maj för
första gången sedan tiiningen undertryck-
tes af kommunen den 20 april, och medde-
lar tre mycket märkliga artiklar, hvilka
torde få antagas representera hr Thiers idter
och politik. Förordande stränga mått och
steg mot ledarne af den undertryckta rörel-
sen, påyrkar artikelförfattaren (hr Gueroult)
tillämpande af ett mildt förfarande hvad
gemene man angår, nu, sedan militära skäl
icke längre påkalla strängare åtgärder. Na-
tionalgardets upplösande och armåns åter-