MURDER Sve Meddelanden från allmänheten, Klosterhistorien i Paris. Anhålles-vördsamligen om plats uti Dagens yheter för nedanstående genmäle 8 et en. gelsk korrespondents uti nr 1951 af Dagens Nyheter för den 22 dennes gjorda försök att stödja hr Rocheforts sista tendens-historia rörande Picpus-nunnorna i Paris, Man behöfver blott kasta en flyktig blick på de nakna fakta, som korrespondenten anför, för att dymedelst inse motsatsen af hvad både Rochefort och korresponäenten åsyfta med denna kloster. hästar tax, Dessa fakta äro: Uti klostret Picpus trädgård, säger han, finnes tre kägelformiga stugor, som stå bredvid hvarandra, r klostret blef besatt af nationalgardistorna befanns i hvar och en af dessa stugor en gammal qvinna, och voro alla dessa tre qvinnor inneslutna i träburar (1), sju fot höga och upptagande en yta af endast sex qvaörat. De tre fångarno ledo af obotlist vansinne. Abedissan har hittills på det bestämdaste viägrat (för de många obehöriga) att afgifva något selags förklaring: blott vid den första ransukningen har hon tillstått, att de olyckliga tillbragt nio år i detta förskräckliga fängelse; men. tillade Pom de voro redan Vansinniga när de kommo adits. Vidare att korrespondenten sjelf såg en af de atre fångna qvinnorna promenorr Iträdgå båda andra hade blifvit undansk. do, de vid åsynen af folkmassan och i följd af sin befrielse ur fängelset, vid hvilket de vant sig, råkade i ett vildt raseri. Detta är hela den hemska historien, i sanning hemsk nog; men dock ieko hemsk i följd af det sätt eller den metod hvarefter sjuka blifvit behandlade, utan homsk derför att den stolta menniskan kan vara underkastad en sådan obotlig slunessjukdom, som ovilkorligen fordrar att, till andras skydd, do sjuka beröfvas både sin frihet och sina kraf. ters bruk, vare sig uti en dårhuscell eller hos enskilda inrättningar. Med svildt raseris bhehäftade sinnessjuka låter man ingenstädes fritt irra ikring; och korrespondenten säger, atttvå af de tre fångna (?) qunnorna blifvit undan. skaffade, emedan de råkat I ett slags vildt raseri, så är väl meningon, att de fängslades annorstädes, troligtvis vid Öharenton, uti någon fuktig tell, Er risk ren luft, hära nog utan dagsljus, samt ikläddes tvängströja och möjligtvis handklofvar. Sådant gör ovilkorligen behof för att skydda deras sköterskor mot deras vilda raseri. Nåväl, jag dristar gå i borgen för, att om dessa stackars sinnessjukas framtida lott skulle läggas uti rodaktionens hand, skulle den, uteslutande på grund af den engelska korrespondentens vittnes mål, befria dem från deras nuvarande vistelseort, hvilken den än kan vara, och återföra dem till Picpus trädgård, till och med under deras tillstånd af vildt raseri innesluta dem i om träburar, uti hvilka de kände sig lugn: mån lyckliga. Efter de fördelaktig: rando de sjukas behandling uti väl vädrade, fristående rum, som D. N. tidt och ofta anfört under nästlidna krigstid, finnes till och med hopp om, att. den ärade redaktionen möjligtvis vid ett kommande läkaremöte skall föreslå Picpus-nunnornas (förut klandrade) metod att behandla sinnessjuka. såsom den mest humana och mest ändamålsenliga, helst redaktionen lätt kan få, såsom redan van: sinniga mottagna i Picpusnunnornas värd, veta, att dessa olyckliga fånsgar(?) vid sina ljusa stunder fritt fingo promenera uti trädgården. såsom korrespondenten sjelf såg en af dem. Ibland många vittnen, som intyga detta förhållande, finnas isynnerhet tio forna elever, numera i Paris bosatta hustrur, och fyra deraf lärarinnor och Directrices A Institution, som uti Avenir Nationalför den 10 maj uppgifva namn och bostad uti en Protest contre les affections calomnieuses, emises rarle Mot dordre ct le Cri du Peuple, De erbjuda sig att vid någ.n laglig undersökning intyga, att under deras skoltid de ofta sett dessa olyckliga qvinnor fritt promenera uti trädgården, att deras stugor voro bäde vil vädrade oeh eldade m.m. — De hade dock icke kunnat förutse, att nägonkorrespondent någunsin-skulle kunna påstå, det uti trädgårdens yttersta ända, -der hösa träd resa sig öfver trarne:, sommarhettan skulle blifva mer odri i ett dårhus trånga celler. Korrespondenten till tröst intyga dessa 10 forna elever jemväl. att de angifna marterverkKV uteslutande blifvit begagnade, i orthopeiskt ändamål, emot deras snedbyggda, puckelrygvigt skolkamrater. NN jenna engelska, för humanitet ifrande korrespondent, vågar utan ringaste klander för bödlarne, ja, med ett slags skadeglädje berätta dessa Bystrars KÖ k väl att det händt innan hr Rocheja i sin omdömen rö änkt ifrågavarande skandalhistoria). Systrarne stodo på sig, säger han, till dess de med våld afligsnades och insattes i fängelset St Lazares celler (Pari innhus) för att underkastas laga förhör. Förhör? i hvad anledning! derför att frimmande menniskor intränga i deras bostad, lösslita lärarinnor från hundratals elever? elever. hvaraf största delen fingo tillika underhåll och kläder. Dessa der (uti den underjordiska källaren) förvarade förräder af potatis äfvensom tunnorna fulla med saltadt kött, hade detta ä mål; och tydligen både dessa förråder bli köpta efter blokaden, sedan hela arrond tets fattiga redan varit räddade från hungersc Systrarne hade då god grund att icke f ig taga brödet från barnen, för att gifva det åt nationalgar sterna. Den engelska korrespondenten går ändå längre. Utan ringaste sinnesrörelse, utan att rodna, nedskref han följande ord, vid hvilka till och meden amerikansk vilde skulle va af harm: Några af Frankrikes ädlaste ätter hvila här. Prinsen af Salm-Kyrbourg, mördad under skräckregeringens tid vid 49 års ålder. Någraaf grafvarne ha blifvit öppnade och många likskistor af zink, till hälften betäckta af förruttnad .sammet, ligga der för dagsljuset, för att vänta på justitieministerns undersökning !2 ö Ö upplysning! o civilisation! Hvad anledning kan 181 års kommun oeh dess justitieminister hafva att undersöka, uti likkistorna, qvarlefvorna af de af justitieministern under skräckregeringen af 1793 mördade fransmän? Är meningen att jemföra barnens hjeltedater med fidernas? . ärkvärdigt är härvid, att Picpus-klostret just t stiftadt (redan år 1794) i ändamål att göra afbön för alla 1793 begångna grymhöter, orättvisor, hotelser m. m. De egentliga kl sterbyggnaderna blefvo dock först 1814 oppf just på dot ställe, der tusentals af 1793 års s! erings offer blifvit nedslagtade och jordfistade Man får då icke undra att vidgräfuingar man träffar på menniskoben! Här än en anmärkning, som kunde upplysa den engelska korrespondenten om vistelseorten af de manliga medlemmarne af Picpus. De allraflesta ibland dem finnas på de så kallade Sandwichsöarne Wallis, Fretuna m, fl., der de alltsedan 1820 utöfva en högst besvärlig men välsigaelserik missionsverksamhet bland de forna menni m de nu bildat till hyfsadt folk. ndt skulle uthärda täfli