MURDER Sve
Meddelanden från allmänheten,
Klosterhistorien i Paris.
Anhålles-vördsamligen om plats uti Dagens
yheter för nedanstående genmäle 8 et en.
gelsk korrespondents uti nr 1951 af Dagens
Nyheter för den 22 dennes gjorda försök att
stödja hr Rocheforts sista tendens-historia rö-
rande Picpus-nunnorna i Paris, Man behöfver
blott kasta en flyktig blick på de nakna fakta,
som korrespondenten anför, för att dymedelst
inse motsatsen af hvad både Rochefort och
korresponäenten åsyfta med denna kloster.
hästar tax,
Dessa fakta äro: Uti klostret Picpus trädgård,
säger han, finnes tre kägelformiga stugor, som
stå bredvid hvarandra, r klostret blef besatt
af nationalgardistorna befanns i hvar och en af
dessa stugor en gammal qvinna, och voro alla
dessa tre qvinnor inneslutna i träburar (1), sju fot
höga och upptagande en yta af endast sex qva-
örat. De tre fångarno ledo af obotlist van-
sinne.
Abedissan har hittills på det bestämdaste viäg-
rat (för de många obehöriga) att afgifva något
selags förklaring: blott vid den första ransuknin-
gen har hon tillstått, att de olyckliga tillbragt nio
år i detta förskräckliga fängelse; men. tillade
Pom de voro redan Vansinniga när de kommo
adits.
Vidare att korrespondenten sjelf såg en af de
atre fångna qvinnorna promenorr Iträdgå
båda andra hade blifvit undansk. do,
de vid åsynen af folkmassan och i följd af sin
befrielse ur fängelset, vid hvilket de vant
sig, råkade i ett vildt raseri.
Detta är hela den hemska historien, i sanning
hemsk nog; men dock ieko hemsk i följd af det
sätt eller den metod hvarefter sjuka blifvit behand-
lade, utan homsk derför att den stolta menniskan
kan vara underkastad en sådan obotlig slunessjuk-
dom, som ovilkorligen fordrar att, till andras skydd,
do sjuka beröfvas både sin frihet och sina kraf.
ters bruk, vare sig uti en dårhuscell eller hos
enskilda inrättningar. Med svildt raseris bhe-
häftade sinnessjuka låter man ingenstädes fritt
irra ikring; och korrespondenten säger, atttvå
af de tre fångna (?) qunnorna blifvit undan.
skaffade, emedan de råkat I ett slags vildt
raseri, så är väl meningon, att de fängslades an-
norstädes, troligtvis vid Öharenton, uti någon fuk-
tig tell, Er risk ren luft, hära nog utan dags-
ljus, samt ikläddes tvängströja och möjligtvis hand-
klofvar. Sådant gör ovilkorligen behof för att
skydda deras sköterskor mot deras vilda raseri.
Nåväl, jag dristar gå i borgen för, att om dessa
stackars sinnessjukas framtida lott skulle läggas
uti rodaktionens hand, skulle den, uteslutande på
grund af den engelska korrespondentens vittnes
mål, befria dem från deras nuvarande vistelseort,
hvilken den än kan vara, och återföra dem till
Picpus trädgård, till och med under deras till-
stånd af vildt raseri innesluta dem i om
träburar, uti hvilka de kände sig lugn:
mån lyckliga. Efter de fördelaktig:
rando de sjukas behandling uti väl vädrade, fri-
stående rum, som D. N. tidt och ofta anfört under
nästlidna krigstid, finnes till och med hopp om,
att. den ärade redaktionen möjligtvis vid ett kom-
mande läkaremöte skall föreslå Picpus-nunnornas
(förut klandrade) metod att behandla sinnessjuka.
såsom den mest humana och mest ändamålsenliga,
helst redaktionen lätt kan få, såsom redan van:
sinniga mottagna i Picpusnunnornas värd, veta,
att dessa olyckliga fånsgar(?) vid sina ljusa stun-
der fritt fingo promenera uti trädgården. såsom
korrespondenten sjelf såg en af dem. Ibland många
vittnen, som intyga detta förhållande, finnas isyn-
nerhet tio forna elever, numera i Paris bosatta
hustrur, och fyra deraf lärarinnor och Directrices
A Institution, som uti Avenir National- för den
10 maj uppgifva namn och bostad uti en Protest
contre les affections calomnieuses, emises
rarle Mot dordre ct le Cri du Peuple,
De erbjuda sig att vid någ.n laglig undersökning
intyga, att under deras skoltid de ofta sett dessa
olyckliga qvinnor fritt promenera uti trädgården,
att deras stugor voro bäde vil vädrade oeh eldade
m.m. — De hade dock icke kunnat förutse, att
nägon- korrespondent någunsin-skulle kunna på-
stå, det uti trädgårdens yttersta ända, -der hösa
träd resa sig öfver trarne:, sommarhettan
skulle blifva mer odri i ett dårhus trånga
celler. Korrespondenten till tröst intyga dessa 10
forna elever jemväl. att de angifna marterverk-
KV uteslutande blifvit begagnade, i orthope-
iskt ändamål, emot deras snedbyggda, puckelryg-
vigt skolkamrater. NN
jenna engelska, för humanitet ifrande korrespon-
dent, vågar utan ringaste klander för bödlarne, ja,
med ett slags skadeglädje berätta dessa Bystrars
KÖ k väl att det händt innan hr Roche-
ja i sin
omdömen rö
änkt ifrågavarande skandalhistoria).
Systrarne stodo på sig, säger han, till dess de
med våld afligsnades och insattes i fängelset St
Lazares celler (Pari innhus) för att underka-
stas laga förhör. Förhör? i hvad anledning! der-
för att frimmande menniskor intränga i deras bo-
stad, lösslita lärarinnor från hundratals elever?
elever. hvaraf största delen fingo tillika underhåll
och kläder. Dessa der (uti den underjordiska
källaren) förvarade förräder af potatis äfvensom
tunnorna fulla med saltadt kött, hade detta ä
mål; och tydligen både dessa förråder bli
köpta efter blokaden, sedan hela arrond
tets fattiga redan varit räddade från hungersc
Systrarne hade då god grund att icke f ig
taga brödet från barnen, för att gifva det åt natio-
nalgar sterna. Den engelska korrespondenten går
ändå längre. Utan ringaste sinnesrörelse, utan att
rodna, nedskref han följande ord, vid hvilka till
och med- en amerikansk vilde skulle va af
harm: Några af Frankrikes ädlaste ätter hvila
här. Prinsen af Salm-Kyrbourg, mördad under
skräckregeringens tid vid 49 års ålder. Några-
af grafvarne ha blifvit öppnade och många lik-
skistor af zink, till hälften betäckta af förruttnad
.sammet, ligga der för dagsljuset, för att vänta
på justitieministerns undersökning !2 ö
Ö upplysning! o civilisation! Hvad anledning
kan 181 års kommun oeh dess justitieminister
hafva att undersöka, uti likkistorna, qvarlefvorna
af de af justitieministern under skräckregeringen
af 1793 mördade fransmän? Är meningen att
jemföra barnens hjeltedater med fidernas? .
ärkvärdigt är härvid, att Picpus-klostret just
t stiftadt (redan år 1794) i ändamål
att göra afbön för alla 1793 begångna grymhö-
ter, orättvisor, hotelser m. m. De egentliga kl
sterbyggnaderna blefvo dock först 1814 oppf
just på dot ställe, der tusentals af 1793 års s!
erings offer blifvit nedslagtade och jordfistade
Man får då icke undra att vid- gräfuingar man
träffar på menniskoben! Här än en anmärkning,
som kunde upplysa den engelska korrespondenten
om vistelseorten af de manliga medlemmarne af
Picpus. De allraflesta ibland dem finnas på de så
kallade Sandwichsöarne Wallis, Fretuna m, fl.,
der de alltsedan 1820 utöfva en högst besvärlig
men välsigaelserik missionsverksamhet bland de
forna menni m de nu bildat till hyf-
sadt folk. ndt skulle uthärda täfli