innemta otnciela upplysningar, lycKAsSUCS Aev
mig att intränga i klostret Picpus heliga
salar. Vid gaten Picpus, nära fängelset
Mazas, stå två stora byggnader, hvardera
omgifven af höga murar, öfver hvilka resa
sig höga träd. Det ena är ett jesuitkloster,
det andra ett nunnekloster. Jesuiterna hade
flytt vid första tecken till annalkande fara;
systrarna stodo deremot på sig, till dess de
med våld aflägsnades och insattes i fängel-
set St Lazares celler för att underkastas
laga förhör.
Framför ingången till klostren hade en
afdelning nationalgardister fullt upp att göra,
för att hålla en uppretad folkmängd istyr.
En af gardisterna, för hvilken vi förevisade
våra papper, följde oss genom det inre af
de gamla byggnaderna. Han påpekade för
oss åtskilliga tecken, som icke allenast tydde
på, utan satte utom allt tvifvel att de båda
byggnaderna hade stått i förbindelse med
hvarandra. I synnerhet torde böra nämnas
såsom kommunikationsleder en dörr på bak-
sidan af ett stall och flera öppningar i träd-
gårdsmuren, som synbarligen först helt ny-
ligen blifvit tillmurade.
Genom den omnämnda dörren trädde vi
ut ur jesuitklostrets utomordentligt om-
sorgsfullt skötta trädgård och in i den till
nunneklostret hörande, lika vackra trädgår-
den, i hvars midt befinner sig en gymna-
stiklokal, afsedd för de qvinliga lärjungar,
som uppfostras af de fromma systrarne.
Vidare kommo vi till den gård, der under
skuggan af gamla cypresser medlemmarne
af några bland Frankrikes ädlaste ätter
hvila: Prinsen af Salm-Kyrbourg, mördad
under skräckregeringens tid vid 49 års ål-
der; Rochefoucauld; de Noaillest;
Montmoreney; den store Lafayette och
Talleyranå-Perigous hela familj.
Några af grafvarne ha blifvit öppnade,
och många likkistor af sink, till hälften
betäckta med förruttnad sammet, ligga der
utsatta för dagsljuset, för att vänta på ju-
stitieministerns undersökning. I yttersta än-
dan af trädgården finner man det som väckt
ett så allmänt uppseende. Det är tre kä-
gelformiga stugor som stå bredvid hvaran-
dra. När klostret blef besatt af national-
gardisterna, befanns i hvar och en af dessa
stugor en gammal qvinna, ock voro alla
dessa tre qvinnor inneslutna i träburar, sju
fot höga och upptagande en yta af endast
sex qvadratfot.
De tre fångarne ledo af obotligt vansinne.
Abbedissan har hittills på det bestämda-
ste vägrat att afgifva något slags förklaring;
hon har blott vid den första ransakningen
tillstått, att de olyckliga tillbragt nio år i
detta förskräckliga fängelse, under somma-
ren utsatta för en odräglig hetta och under
vintern utan det ringaste skydd mot köl-
den; Smen — tillade hon — de voro re-
dan vansinniga när de kommo dit.
Bland abbedissans papper hittade man en
nyckel med en vidhängande trälapp, hvarpå
stodo orden: Nyckeln till stora hvalfvet;
men hvar detta stora hvalf är beläget, har
man ännu icke kunnat få reda på, oaktadt
vidlyftiga gräfningar i trädgården och under
kapellets högaltare.
I ett hörn af klostergården stod en en-
sam liten byggnad, i hviken man hittade
madrasser med remmar och spännen, två
tvångströjor af jern, en jernhufva, äfvensom
pinbänkar. Dessa sednare voro ögonskenli-
gen enkom inrättade för att med våld böja
Kroppen bakut. Abbedissan sade att detta
var ortopediska instrumenter — en upp-
gift, som man vid första påseendet insåg
vara fullkomligt falsk. Dylika madrasser
har jag förr sett användas vid barnförloss-
ningar i Frankrike äfvensom vid fall af
häftigt delirium; men sträckbänkarne äro
med rätta föremål för starka misstankar, ty
de tyda på ett användande af våld som icke
kan rättfärdigas af någon hittills känd
sjukdom,
Då vi återvände genom trädgården, finga
vi se en underjordisk källare, hvari ofant-
liga förråder af potatis, äfvensom tunnor
fulla med saltadt kött förvarades, under det
att derinvid ett gödt svinkreatur vältade
sig i smutsen,
— Ja, men se bara på, utropade vår
nationalgardist förargad, se bara på dessa
förråder, hvilka under belägringen skulle
hafva kunnat rädda hela arrondissementets
fattiga från hungersdöden, och betänk se-
dan att dessa personer under hela halfåret
gingo från dörr till dörr, tiggande om pen-
ningar till att köpa mat åt klostrets in-
vånare!
En af de tre fångna qvinnorna säg jag
promenera i trädgården; de båda andra hade
blifvit undanskaffade, emedan de, vid åsy-
nen af folkmassan öch i följd 3f gin be-
frielse ur fängelset, vid hvilket de vant sig,
råkat i ett slags vildt raseri.
SI. SCC a RE år
ER JRR RR