-—— (RA var ense om att man ej skulle komma att möta honom, men den hade.en--teoretisk betydelse, och som bekant försvarar: man: ofta de teoretiska satserna med större -ifver än de praktiska, ty de sednare kunna bevisa sig sjelfva, men de kunna ej de förra göra. Man delade sig i två partier, af hvilka det mindre påstod att man borde intaga enställning på höjderna norr om Slesvig, som betäckas af Dyrehayen och; Pölhegn. och framför hvilka ligga en vidsträckt slätt; man måste visserligen härigenom genast uppgifva Dannevirke, men fick i ersättning en stark och fördelaktig ställning. Flertalet ansåg deremot att man på intet vilkor borde uppgifva Dannevirke; ty hvad som här fattades i afseende på positionens styrka, ersattes. genom inflytelsen af de rika historiska minnena. Palle var måhända den ifrigaste bland dem som höllo på Dannevirke, och han talade med sådan värma och hänförelse om den danska nationalandan, hans yttranden syntes genom: trängda af en så lågande fosterlandskärlek att han till sist vann de allra flesta för sin mening. Blott en gammal major, som tillfälligtvis kom in, då striden var: full gång, ville icke låta sig öfverbevisas, utan fortfor med den största envishet att förfäkta den motsatta meningen. Han ville icke erkänna andra försvarsmedel än löpgrafvar och pålvork, kanoner och refflade gevär — den som var bäst försedd med sådana saker, han kunde