En folkfest i Tuilerierna.
Den 6 maj öppnade kommunen det kejser-
liga palatset för allmänheten till beseende
mot afgift af en half frank för person och
lät derjemte gifva en konsert, hvartill mot
särskild afgift erhölls tillträde. Inkomsten
användes till de sårades förmån och till de
stupades efterlemnade. Första dagens före-
teelser beskrifvas så af en engelsman som
är god rojalist:
I följd af ett anslag å husknutarne i Paris
inträdde jag denna morgon genom porten till
den eljest för allmänheten icke tillgängliga
dolen af Tuilerierträdgården, och i sällskap med
en massa medborgare af alla samhällsklasser
passerade jag de våningar, som för endast nä-
gra få månader sedan innehades af f. d. keji
saron och hans gemål. Den tryckta inbjud
ningen tillkännagaf att vi skulle få se de rum,
hvilka tyraonen hade bott, för den billiga
afgiften af 50 centimer; men att, ifall vi
ville köpa biljetter till konserten — ,,genom
att användas för sådana tillställniogar kunna
dessa salonger till sist bli af nytta för folket,
hette det på affischen — skulle vi gratis få
vara med om denna extra förevisning. Jag
tog eu konservbiljets och föjjde med den väl-
diga strömmen af menniskor, tillhörande alla
möjliga nationer och samhällsklasser, och hvil-
kas anmiärkvingar öfver hvad de sågo voro
högst uppbyggliga. Der förekommo minuthand-
lare och deras hustrur, som voro förtjusta öf-
ver att få vara med om den ringaste förströ
else, herråt i nationälgärdeskyxor och med-
borgareblus, hushällerskor som bagapade och
beundrade allting; der förekomwo grannt ut-
styrda damer i hattar efter sista modet och
charmanta stärk-kjolar, som krcitiserade gardi-