riksstatens fjerde hufvudtitel,
innefattande dels de ordinarie anslag, i hvilka
ingen förändring vid denna riksdag blitvit
ifrågasatt, dels ock sådana framställningar.
hvilka hvarken utgjort föremål för behandling
af försvarsutskottet eller blifvit besvarade i
statsutskottets föregående betänkande angående
anslagen till landtförsvarsdepartementet. Utan
diskussion godkändes k; mits af utsköttet till-
piyrkta Propositioner, att anslaget till löneför-
Pattringar vid indelta armån, 100,000 rdr,
måtte jemväl för år 1872 i riksstaten uppta-
gas, äfvensom att de ordinarie anslag under
förevarande hufvudtitel, i hvilka förändring
ej ifrågakommit, måtte bestämmas till ena-
handa belopp, som vid nästlidne riksdag upp-
fördes. I ötlighet möd utskottets fötslag af-
slogs; likaledes wutsn diskussiön, det af k,
in:b öskadg åäsiag, 138,000 rdr, till uppförande
af stall och ridhus i Landskrona.
veremot utspann sig en temligen långvarig
diskussion om samma utskotts hemställan, att
riksdagen skulle på det sätt bifalla k. m:ts
framställning om ett extra anslag af 2,771,640
rår till -
utredningspersedlar åt beväringen,
att. för detts ändlamål beviljades ett belopp af
R08,320 rdr, hvaraf såsom extra anslag för år
1872 skulle anvisas en summa af 400,000 rdr.
Hrir Sven Nilsson i Österslöf, Jöns Pehrsson
och Uarl Ifvarsson ansågo, att ifrågavarande
behot vore beroende af den allmänna värne-
pligtens antagande, och att då försläget härom
af riksdagen blifvit förkastadt, fre också,
önligt dessa talares förmetlande, frågan om
änslaget till munderingspersedlar för bevärin-
Lek att anse som förfallet, Äfven hrr Man-
kel och Hierta funno, att man utan våda
kunde uppskjuta denna fråga till om atindh
riksdag, ehuru begge måsto medgifva, att ut-
redningspersedlar Voro nödiga för att man
skulle hafva någon nytta af beväringen. Den
sistnämde talaren trodde också, att det nä-
stan kunde gå för sig att före sielfva mo-
biliseringen anskaffa nämda persedlar.
andra sidan erinrade hrr Passc, Manner-
skante; af Schmidt, Almqvist, John Ericsson;
Jar Andersson, Gripenstedt, statsråden
Bergström och Alströmer, att det vore ett
nödvändigt vilkor för beväringens användbar-
het, att beklädnad och utredning funnes att
tillgå för så stor styrka, som i händelse af
mobilisering skulle i första hand komma att i
tjenstgöring inkallas, att denna styrka utgjorde
trenne åldersklasser af beväringen, af hvilka
den ena komme att förläggas i depoter, att
beklädnads- och utredningspersedlar nu ej
funnes för mer än tvenne åldersklasser, 36,000
man, att beväringens fälttjenstöfningar hittills
endast med största försigtighet kunnat till
vägabringas i anseende dertill, att beväringen
saknade skyddstält, samt att ifrågavarande
beliof ej hade någonting gemensamt med an-
tagandet eller förkastandet af beväriogslagen,
emedan vi i hvilket fall som helst måste hafva
vårt försvar i det skick, att det kunde an-
vändas.
Resultatet af öfverläggningen blef, att ut-
skottets hemställan bifölls med 85 röster mot
71. — Första kammaren biföll allt hvad ut-
skottet töreslagit, utan att derom inlåta sig i
någon öfverliggning,
I går afton kl. 7—half 8 hade båda kam-
rarne sammanträden. Förstr kammaren biföll
statsutskottets utlätande fir 8, angående för-
raltningskostvaderna vid statens jernvägsbygg-
rader, samt stats. och bevillnings utskottens
ar 2, angående folkskoleafgiftens uppförande
åsom statsinkomst, bordlade lagutskottets
mem. nr 27, angående förslag till samman-
emkning af skiljaktiga beslut rörande fattig-
rården, och återremitterade, på yrkande af
ur Berger, Funck, Henning Hamilton och
Fröman, statsutskottets utlåtande nr Sö, rö
ande utdelning af riksdagstrycket.
I andra kammaren egde endast bordlägg-
liogar rum,
Den nya fattigvårdsförordningen. I an-
edning af. kamracnos olika beslut i 1 och 17 22
f den nya fattigvårdsförordningen har lagutskot-
et sökt göra en sammanjemkning och föreslagit
amrarne att, med frängående af förut fattade
slut, förena sig hvad 1 2 beträffar om följande
rdalydelse :
Befinnes minderårig ellor den, som i följd af ål
lordom, k sinnessjukdom, vanfö