Sann patriot.
Blodbadet i Clamart.
(Skildradt af en engelsman i Versailles.)
Inbördeskriget börjar antaga en ytterst
vild karakter. Trupperna gå längre än de-
tas befälbafvare önska. Ingen pardon!
är nu deras lösen. Man hör den uttalas
äfven med kall blod, och hotelsen sättes i
verket så snart regeringstrupperna kunna
komma öfver insurgenterna under sådana
förhållanden, att motstånd för de senare är
omöjligt. Den 2 dennes hade jag den sorg-
liga pligten att telegrafera, att vid midnatt
öfver 300 olycklige hade blifvit nedstuckna
på jernvägsstationen i Clamart. Hr Picard
omnämde ej detta blodbad, då han tillkänna-
gaf att positionen var tagen. Icke heller
omnämnes det i de rapporter från befälhaf-
vande generalen, i hvilka allmänheten offi-.
cielt underrättas om affären och dess resul-
tat; men det är icke desto mindre sant,
och såsom man kunnat vänta, har det efter-
följts af andra fiendtligheter i samma stil.
All el om armår känslor är nu häfdt.
Det högre befälet har nu inga svårigheter
vid att hindra soldaterna ock rebellerna att
fraternisera med hvarandra, men väl med
att hindra de förra att skjuta eller strida
med hvarje insurgentpost, som faller i de-
ras händer. Kommunen har hittills iaktta-
git tystnad rörande den stora oexekutionen
i Clamarts jernvägsstation. Möjligen fruk-
tar man att underrättelsen skulle så skrämma
upp dess försvarare, att de genust skulle
gifva kommunen en god dag — något, som
väl i alla fall ej kan. räcka, länge; men
Rossels förklaring att han. skall skjuta-iden
första - parlamentär, som för honom vågar
upprepa en uppmaning om fistet Issys
uppgifvande, , visar tillräckligt. kommunens
och. dess. generalers känslor mot.regeringens
anhängare. All den ömsesidiga höflighet,
som i krig: brukar iakttagas, har bortlagts
i denna förtviflade kamp. Röfvare4 och
Sskurkart äro de benämningar, somsde re-
spektiva partierna tilldela sina antagonister,
och fransmännens hat mot preussarne- och
preussarnes förakt för. fransmännen under
senaste kriget voro milda känslor i jemfö-
relse med dem, som fransmännen nu hysa
mot hvarandra.
I ett telegram har jag redan berättat, att
22:dra jägarebataljonen lyckades omringa
och intränga på stationen i Clamart utan
att lossa ett enda skott. Med kattors en-
vighet hade de tre timmar legat.i. bakhåll
innan de öfverflyglade de till undergång
dömda insurgenterna. Mellan kl. 11 och
12 ryckte deras första kolonn framåt... Då
de nalkades, anropades de på vanligt sätt
af en skildtvakt utanför stationen. . En af
de främsta i kolonnen svarade: Tjuguandra
bataljonen af nationalgardet. Skildtvakten,
som föll i den för honom utlagda snaran,
lät kolonnen TtTycka framåt. Han affärdades
ögonblickligen och stationen omringades och
togs. Jägarne funno då de inträngde två ba-
taljoner nationalgarde och ett kompani
skafpskyttar. Omkrivg en tredjedel af in-
surgenterna voro berusade och lågo för-
sänkta i djup sömn då slagtandet började.
De sprungo , upp och deltogo i motståndet,
som naturligtvis var mycket svagt, ty en-
dast få af insurgenterna hade sina gevär
till hands. Man kan göra sig ett begrepp
om, huru värnlösa do voro af den om-
ständigheten, att trupperna endast fingo
fem döda och sårade. Mycket öfver. 200
dödades på stället. De öfriga lyckades
komma ut och sprungo i riktning åt fi-
;stena:Issy och Vanves, Trupperna förföljde
och sköto på dem, och de två fästenas gar-
nison började från vallarne en mördande
eld, då de fingo se gevärselden, i tanke att
ett anfall var i fråga. De olyckliga flyk-
tingarne voro sålunda på öppna fältet ut-
satta för en förfärlig eld från vän och
fiende och föllo i så stort antal, att marken
på något afstånd från stationen var botä
af döda och sårade. Det var cn så
scen, inom och utom bangården. Du, hjelp- !
lösa sårades skri hördes på långt hall; de :
bönföllo om att blifva. upptagna eller att !
åtminstone få en dryck vatten. Om nägra :
timmar, sedan jägarne ordnat sig i statio-
nen, utsände några af officerarne, rörda af
medlidande, några soldater för att upptaga
de sårade; men gevärseld från fästenas I!
vallar tvingade dessa soldater att hastigt
draga sig tillbaka, Detaljerna känner jag ej
ännu, men denna massacker föreföll natten
mellan den 3 och 4 dennes på ett ställe,
benämdt Senery, nära Moulin-Saquet, en
position sydvest om: fästet Issy och litet
narr om Les Hautes Bruvires Trunnerna