Han fortfor att studera sin Handbok för
resandet. Jag tilltalade honom: Han öt-
vecklade en stor karta öfver Paris. Jag frås
gade honom, om jag ej kunde tjena honom
med några upplysningar, Han svarade icke
ett ord. Mannen förstår ej franska, tänkte
Jag, öch 8å började jag tala engelska till
Honoit: Då såg han slutligen upp på mig,
öck sedan han en stund noga betraktat mig;
frågade han om jag kuhde visa HoHotn vä:
gen till Neuilly. Det är alls icke svårt,
yttrade jag, men jag tillät mig fästa hans
uppmärksamhet på att vägen dit för tillfäl-
let var något osäker, emedan det var just i
den trakten artilleristriden rasade som häf-
tigast och de festa bomber nedföllo
All right svarade min ufredagö; Det
var just en sådan strid han ville se på
nära håll, derför hade han lemnat sitt hem
i Grosvenor Square; passerat kanalen och
kominit till Hötel du Lotvres Vid Chatil-
lon hade han varit, men det hade icke till-
fredsställt honom: icke många skott, en-
dast få döde; kort sagdt en ren obetydlig-
het alltsammans! Vid Nevilly skulle det
vara mycket bättre:
jag frågade; öh häti Var korrespondent
till en eller annan tidning, kanske ei äf
William Russels konkurrenter, eftersom han
sålunda utan tvekan utsatte sig för lifsfära.
— Nej, hah reste blött för sitt nöjes skull.
— Måhända jag ville göra honom sällskap?
— Han tycktes ha mörkt att jag kände
trakten, och att jag derför kunde Vara hö-
nom till nytta-vid en sådan lustfärd, men
jag tillstår ärligt och uppriktigt att jag
utan betänkande svarade nej på hans för-
slag, Det Var kalöke fegt; men jag föres
drog att redan samma dag öfver Gennevil-
Colombet och Nanterre begifva mig
tillbdka tl Versailles, hyorifrån jag kom-
mit. Den som jag icke längte kände kalla
min Fredag tycktes ej bli stött öfver
mitt afslag. Han bad att portvakten skulle
iskaffär honom en droska till Triumfbågen,
och sedai ville han fortsätta vägen till fots,
för att hän imåtte kung öfverskåda allt
bättre. Portvakten svarade hönöbiä ätt han
den dagen ej kunde förmå någon droskkusk
att köra till Triumfbågen, då bomber i
mängd nedföllo der i närheten. Mannen
uttryckte Sitt iiisstöje häröfver, men begaf
sig straxt derefter på väg, sedan kati. sagt
ett mycket torrt farväl.
Efter all sannolikhet gick han hela vägen
till fots till Neuilly, jag fann det mycke
osäkert, huruvida ban skulle komma till-
baka eller icke, och omtalade tnina farhå-
gor i detta hänseende för portvakten: SAh,
ittgen fara! Hön har betalt i förskott för
en hel vecka här på hotellet, svärade denho
och tycktes icke vidare bekymra sig om
den resandes öde. Portvakten: nämnde att
det var ganska många menniskor, som reste
ensamma för sitt nöjes skull; Jag-hade ju
också rest för att iied tgna ögen se huru
det såg ut i Paris under kommunebö
regimente.
ert AE EE