das, skall förhöjas från 80 rdr till 150 rdr. —
das, så s från 80 rdr till 150 rdr. —
TT var för den mindre summan,
3
S6 (65 i
skottets förs!
et 44 er (17 i första och 123 i andra)
94 (75 i första och 19) i andra) bestämdes
stämpelafgiften för fullmakt för kyrkoherde att
Vara prost öfver egen församling från nu stadgade
15 till 50 rdr. -— Minoriteten röstade för nu gäl-
lande afgift.
Med 123 röster (8 i första och 115 i andra)
mot 114 (84 i första och 30 i andra) beslöts att
förhöja den stämpelafgift, som enligt nu derom
gällande förordning skall åsättas miätarebref med
75 öre å inhemska eller dermed lika berättigade
utländska fartyg och båtar och med 1 rdr 50 öre
för andra utländska fartyg och båtar, till I rdr
för de förra slagen och 2 rdr för de sistnämnda.
— Minoriteten ville bibehålla nu gällande stäm-
pelafgift för mätarebref.
Efter voteringarnes afslutande afgjorde an-
dra kammaren åtskilliga från stats- och lag-
utskottet inkomna betänkanden.
I öfverensstämmelse med hvad första kam-
maren beslutat, godkändes k. m:ts propositio-
Der om utbetalning af ett till vägförbättrings-
arbete i Kristianstads län beviljadt statsbidrag,
om försäljning af ett postverket tillhörigt kol-
magasin i staden Ystad samt om upplåtande
till Skede socken af en jordrymd från läns-
mansbostället l mantal Ekekull Lillegården
nr 3 till skolhusplan och planteringsland för
en folkskola. Likaledes godkändes statsutskot-
tets af första kammaren redan gillade hem-
ställan om 600 rdr till netarien D. M. Sandahl
för upprättande af en förteckning öfver de
tryckta riksdagshandlingarne. Deremot afslog
kammaren väckt motion om upphörande af
hoveri- eller arbetskyldigheten till kungsgår-
dar och militieboställen i de skånska länen,
äfvensom statsutskottets förslag att åt riks-
gäldsfullmäktige uppdraga att låta inrätta en
ny värmelednings- och luftvexlingsapparat un-
der golfvet i kamrarnes sessionsrum. Beslutet
rörande sistnämda fråga fattades med 79 rö-
ster mbt 58, hvilka sistnämda afgåfvos för ett
af hr Tranchell formuleradt förslag att riks-
gäldsfullmäktige skulle inbjuda sakkunniga per-
soner att uppgöra planer och kostnadsförslag
för en ändamålsenlig reglering af värme och
frisk luft i kamrarnes samlingssalar, För af-
slag talade hufvudsakligast hrr Sparre, Leijer,
Sjöberg, Liss Olof Larsson och Granlund,
dervid särskildt framhölls att andra kamma-
tens samlingsrum är alldeles för litet för den
stora mängd menniskor, uppgående med åhö-
rarne till 350 å 400, som der samtidigt vistas
hela dagar. Hr Tranchells förslag försvara-
des af hrr Posse och Dahm. Hr Liss Olof
Larsson upplyste att vid 1869 års stat upp-
gick kostnaden för experimenterna med värme-
ledningsapparaten i riksdagshuset till 45,500
rdr. Härtill kommer den icke obetydliga sum-
ma, som för samma ändamål under fjolåret
användes. Då kamrarne i denna fråga stannat
i olika beslut, har den sålunda förfallit,
Faltigvårdsfrågan
började i går diskuteras af första kammaren.
Vid första paragraten framställde hr IHassel-
yrkande på bifall till sin reservation, men
med den ändring, att ordet själssjuk skulle
utbytas mot ordet sinnessjuk. Häri under-
stöddes -han af hrr va Möller, Reutersvärd
och von Koch, hvilken sistnämnde anmärkte,
att det nya förslaget vore till sin karakter
kommunistiskt, och hvad kommunismen åstad-
komme i ett samhälle, såge man nu i Frank-
rikes sorgliga förhållanden, Hr statsrådet
Wennerberg anmärkte, att då man talar om
kommunism, förgäter man vanligen, att kom-
munismens kärna dock är en ädelsten, hvarom
sedermera spuunits smutsiga och trasiga trå-
dar: denna ädelsten är kristendomens bud:
du skall älska din nästa såsom dig sjelf —
och den fattigvårdslag, som ej hvilade på denna
grund kan ej tänkas i ett kristet land. Vi-
dare betonade talaren, att fattigdom eller oför-
måga att försörja sig, icke absolut oförmåga
till arbete, borde vara den qvalifikation, som
samhället skulle taga i betraktande, när det
ville komma den behöfvande till hjelp, ty cl-
jest skulle hjelpen i allmänhet komma för
sent. andra sidan borde saken icke så upp-
fattas, som här vore fråga om något obligato-
riskt åliggande för samhället vis å vis den en-
skilde, utan endast ett legalt ordnande af kom-
munens och statens förhållande inbördes i af-
seende på fattigvården, nemligen i hvilka fall
kommunen ensam hade att ombesörja denna
och i hvilka fall kommunen hade rätt att for-
dra statens mellankomst. På samma sätt hade
saken blitvit uppfattad inom Danmark, Preus
sen, Baiern, Belgien och Scbleswig-Holstein,
ur hvilka länders fattigvårdslagar talaren upp-
läste utdrag. Hrr Beckman och von Ehren-
heim talade för k. m:ts förslag, likaledes hr
Trolle, som dock någct lutade åt den mening,
hr Hasselrot uttryckt. Hr Henning Hamilton
ville en modifikation af den reservation, hr
Carln gjort mot utskottets förslag. Hr Bildt,
som sade sig närmast sympatisera med det
yrkande, hr Hamilton haft, anmärkte dock,
att denna vigtiga fråga framkommit väl sent
under riksdagen, hvadan han anhöll om fram-
ställande af proposition om återremiss. Hr
Hasselrot uppträdde mot att det bud, hr Wen-
nerberg citerat, skulle uteslutande och ensidigt
läggas till grund för den legala fattigvården;
på det skulle blott den frivilliga, enskilda fat-
tigvården stöda sig. Hr Dickson anmärkte,
att det ej låge så mycken vigt vid fattigvårds-
förordningar som ej mer vid fattigvårdsstyrel-
ser, men med dessa är det ej väl bestäldt
inom de flesta kommuner i vårt land. Man
har talat om, att det uya förslaget vore kom
munistiskt, men hvad vore då den gamla fat-
tigvårdslagen, som gifver den fattige rätt att
under missväxtår o. d. pocka på att samhället
skall bereda honom arbetsförtjenst! Detta, som
väl vore kommunism af renaste natur, vore
nu borttaget i förslaget till den nya lagen.
Den samla lagen har ofta rent af skanat fat-