Nilsson i Efveröd, O. B. Olsson, Per Nilsson
i Kulhult, Liss Olof Larsson, Rylander, Jöns
Pehrsson, Hielm, O. Wikström m. fl. ha bort.
Hr Kolmodin anförde utskottets skäl, att det
ofta förekommer pastorater bestående af flera
församlingar, der kyrkoherden omöjligen kan
vara i kyrkan, hvarför, då man ansett nödigt
att församlingens pastor borde deltaga i fat-
tigvårdens ordnande, dat vore nödigt att han
finge särskild tillsägelse om sammanträdena.
Efter en långvarig öfverläggning härom, utan
att någondera meningen syntes göra eröfring
på den andras område, framkom hr af Schmidt
med ett förslag, redan understödt af flera,
hvilket löste tvisetäimnet och godkändes. Hr
af Schmidt föreslog att all föreskrift om kal-
lelsesättet skulle ur 2 utgå, och dettas ord-
nande öfverlemnas åt hvarje kommun att ef-
ter förekommande förhållanden bestämmas.
En annan och vida vigtigare fråga, som för-
anledde en längre debatt, var den om
fattighjons hemortsrätt.
Utskottet hade föreslagit att hemortsrätten
skulle bestämmas der, hvarest den hjelpbe-
höfvande svenske medborgaren senast författ-
ningsenligt blifvit eiler bordt blifva mantals-
skrifven. Detta stadgande var i mångas tanke
alldeles oriktigt. Hr Appeltofft ville sålunda
ha bort orden bordt blifva, emedan han an-
såg att dessa ord skulle ge anledning till pro-
cesser och allehanda trakasserier. Hr Gumce-
lius yrkade bifall till hvad k. m:t i detta af-
seende föreslagit, nemligen ast hemortsrätt
skulle bestämmas genom två på hvarandra
följande mantalsskrifningar. Denna åsigt de-
lades af hvr Törnfelt, Östman, Granlund, J.
E. Ericsson, Sjöberg, Uhr, Piintzensköld och
Koskull, af denne senare talare dock med en
viss tvekan, emedan han ej fullt gillade hvar-
ken utskottets eller k. m:ts förslag.
De som talade för utskottets förslag, sökte
emellertid visa att detta hade flera företräden
framför k. m:ts, bland annat deri, att det före-
kom detta skjutsande fram och tillbaka af de
olyckliga, som ej kunde sig sjelfva försörja,
hvilket ovilkorligen skulle bli en följd af k.
m:ts förslag, om detta godkändes. Hrr Rib-
bing, Sparre, Petter Andersson, Kolmodin,
Engman, Rundgren och Magnus Svensson
förordade bifall dertill och segrade äfven i vo-
teringen med 105 röster mot 56, som afgåfvos
för den af k. m:t föreslagna redaktionen af 2.
Äfven 38 2 — Hvar som med ord eller
åtbördor begär allmosa af annan än den, hvil-
ken enligt 11 4 bör anmälan om behof af fat-
tizvård emottaga, anses hafva bettlat gaf
anledning till en långvarig diskussion. Herr
Hierta ville utstryka uvcden med ord eller
tbörder, och understöddes han af hrr
Granlund, ilieln, J. EE Ericsson m. fl;
men andra talare, såsom hrr Sparre, Ribbing,
Sven Nilsson i Efveröd m. f., förordade bi-
fall till utskottets förslag, hvarförutom åtskil-
liga yrkade bifall till de reservatisner som
blifvit afgifaa af hrr Carlen och Beckman.
Slutligen framställde hr Kolmodin att hela
skulle utgå, då en definition på hvad bettla
vill säga, icke vore nödig. Härom förenade
sig rr Carlen och Nordenskiösd m. fl.; och
blef vid voteringen denna mening antagen som
kontraproposition, men föll, då utskottet scg-
rade med 108 röster mot 44,
Straffbestimmelserna för bettlande äro i det
nya förslaget, åtminstone till utseendet, gan-
ska drakoniska, och mar har anledning frukta,
att om svenska folket skall reglera sin barm-
hertighetskänsla efter dessa lagparagrafer, så
kommer det en gång att kallas hårdhjertadt.
Hr Jfedin sökte genom förslag till redaktions
förändriagar af ett par straffvaragrafer, i nå-
gon mån mildra deras skärpa, men han vann
biri så litet understöd, att han i de övå vote
ringar, som han för att genomdrifva mildrin
garne begärde, i den ena fick för sin mening
endast 41 röster mot 120 och i den andra 29
röster mot 107. Andra kammaren har i detta
afseende sålunda beslutit, bland annat, att den
i eget fattigvårdssamhälle bettlande, som är
öfver 15 år, kan straffas antingen med varning
eller ock med att afföras till k. befalinings-
hafvande, samt att denna myndighet kan döma
en viss klass bettlande, eller sådana som ej
vilja arbeta, til: minst 1 månads och högst
6 månaders tvångsarbete,
Med 80 röster mot 59 godkände kammaren
efter en omständlig debatt k. maj:ts förslag
att hvarje fattigvårdssamhälle skall -ha rätt
tillsätta en särskild nämnd såsom högsta in-
stuns i fråga om fattigvårdens ordnande. Ut-
skottet, för hvars förslag minoriteten röstade,
hade beviljat endast städerna denna rätt.
Äfven ien annan fråga, nemligen angående
hegviär öfver kammarrättens beslut i mål. rö-
rande bettlare, frångick utskottets. förslag, en-
ligt hvilket sådana besvär skulle anföras hos
kongl. maj:t. Hrr Siöberg, Carl Ifvarsson.
Nils Larson och statsrådet Berg talade för
bifall till kongl. maj:ts förslag, att dease be-
gvir skola hänskjutas till högsta domstolens
vröfning. Dessa talare anförde att genom
denna åtgärd skulle första steget tagas för att
förverkliga riksdagens 1868 uttalade önskan,
att de administrativa besvärsmälen måtte af-
lyftas från kongl. maj:t. . .
Öfriga delar af fattigvårdsförordningen bi-
föllos.
Båda kamrarne biföllo för öfrigt statsut-
skovtets utlåtanden ar 79 80 med dels för-
slag till voteringspropositioner, dels: tillstyr-
kande af ett tillökningsanslag 1,100,000 rdr
för den tillämnade Wexiö Öarlskrotä-banans
wläggande gåsom bredspårig i stället för smal
spårig. Afvenledes bifölls bevillningsut kot-
ets utlåtande nr 12 med förslag till voteriugs-
propositioner. .
TERS SN a RFA SN Pn nen TTR SS Rå ls rn ar
PES RR RNA
rs