ografning. Btoftet efter aflidne
almajoren Johan August Hazelius jord-
les i går kl. 5 e. m. uti Klara kyrka.
oherden dr Grafström förrättade; enligt
en, den allvarliga akten, som inleddes
afsjungandet af sista versen af psal-
452. Efter sjelfva jordfästningen af-
3 från orgelläktaren af utvalda röster
. och de två sista verserna af en för
let författad och i kyrkan i tryckta
plar utdelad kantat af följande innehåll:
Solig var dagen.
.. Natten nu svalkande
Öfver dess oro .
Breder sin tysta vinge ;
Men åt den gamla
Minnenas kransar
Tacksamt vi binda
I dödens skymning.
Solig var dagen
Pligttroget arbete,
Rastlösa mödor
Fyllde dess alla timmar.
Fäderneslandet
Skänkte han villigt
Kraft af en vilja,
Som stålet härdad.
Arligt han stridde;
Skydde ej farorna;
Bröstet för huggen
Blottade oförfärad:
Log åt förtalet,
Blid i sitt sinne,
Lyftad devöfver
Af rodligt uppsåt.
Ung var han ständigt,
ng under grånade
Lockar. Hans hjerta
Rördes som sollyst bölja,
Speglade lifligt
Hugstora tankar,
Klappade hörbart
I ord han talte.
Bildningens blomster
Troget han vårdade,
Ville dem binda
Rotfast vid fosterjorden.
Gerna han räckte
Handen att hjelpa,
Nöjd med det lilla
För egen glädje.
Hem han sig byggde;
Kärlek der blommade;
Der vid hans sida
Aldrades ungdomsbruden.
Barn, som han fostrat,
Delte hans lycka,
Vattna hans minne
Med tysta tårar.
Skuggorna växte;
Flyende krafterna
Sårade kämpen .
Skänkte åt höga pligter.
Vände så ögat
Bort ifrån jorden,
Manligt mot döden
I tyst begrundan,
Der på de dunkla,
. Töckniga vägarna
Arones Konung
Stod med sitt segerlöfte.
UPP emot honom
Hyllande händer
Lyfte den gamle
Och steg i grafven.
Solig var dagen;
Natten är svalkande;
Minnenas rosor
Dofta i grafvens skugga.
Himmelens stjernor
Skrifva deröfver
Saliga löften
Om lif i döden.
e två sista verserna af denna kantat
gos solo af hr Poppius.
ltartjenst förrättades af komministrarne
n och Rogberg, af hvilka den förre
sade och den senare läste bönen Fader
och välsignelsen. Sedan 3:e versen af
men 496 blifvit afsjungen, uppstämde
n från orgelläktaren den vackra sången
lla skuggor breda sigiqvällen4. Kistan,
före processionens ankomst blifvit in
i kyrkans kor, utbars till likvagnen af
erare vid topografiska. kåren, hvilkens
den aflidne varit. I processionen märk-
utom den aflidnes närmaste anförvandt-
cheferna för landt- och sjöförsvarsde-
.ementen, förste hofmarskalken af Ed-
n, flera högre militärer, första kamma-
; talman och feste ledamöter äfvensom
illiga ledamöter från andra kammaren
t nya elementarskolans lärare och lär-
rar. Kvrkan var dessutom till trängsel