ografning. Btoftet efter aflidne almajoren Johan August Hazelius jordles i går kl. 5 e. m. uti Klara kyrka. oherden dr Grafström förrättade; enligt en, den allvarliga akten, som inleddes afsjungandet af sista versen af psal452. Efter sjelfva jordfästningen af3 från orgelläktaren af utvalda röster . och de två sista verserna af en för let författad och i kyrkan i tryckta plar utdelad kantat af följande innehåll: Solig var dagen. .. Natten nu svalkande Öfver dess oro . Breder sin tysta vinge ; Men åt den gamla Minnenas kransar Tacksamt vi binda I dödens skymning. Solig var dagen Pligttroget arbete, Rastlösa mödor Fyllde dess alla timmar. Fäderneslandet Skänkte han villigt Kraft af en vilja, Som stålet härdad. Arligt han stridde; Skydde ej farorna; Bröstet för huggen Blottade oförfärad: Log åt förtalet, Blid i sitt sinne, Lyftad devöfver Af rodligt uppsåt. Ung var han ständigt, ng under grånade Lockar. Hans hjerta Rördes som sollyst bölja, Speglade lifligt Hugstora tankar, Klappade hörbart I ord han talte. Bildningens blomster Troget han vårdade, Ville dem binda Rotfast vid fosterjorden. Gerna han räckte Handen att hjelpa, Nöjd med det lilla För egen glädje. Hem han sig byggde; Kärlek der blommade; Der vid hans sida Aldrades ungdomsbruden. Barn, som han fostrat, Delte hans lycka, Vattna hans minne Med tysta tårar. Skuggorna växte; Flyende krafterna Sårade kämpen . Skänkte åt höga pligter. Vände så ögat Bort ifrån jorden, Manligt mot döden I tyst begrundan, Der på de dunkla, . Töckniga vägarna Arones Konung Stod med sitt segerlöfte. UPP emot honom Hyllande händer Lyfte den gamle Och steg i grafven. Solig var dagen; Natten är svalkande; Minnenas rosor Dofta i grafvens skugga. Himmelens stjernor Skrifva deröfver Saliga löften Om lif i döden. e två sista verserna af denna kantat gos solo af hr Poppius. ltartjenst förrättades af komministrarne n och Rogberg, af hvilka den förre sade och den senare läste bönen Fader och välsignelsen. Sedan 3:e versen af men 496 blifvit afsjungen, uppstämde n från orgelläktaren den vackra sången lla skuggor breda sigiqvällen4. Kistan, före processionens ankomst blifvit in i kyrkans kor, utbars till likvagnen af erare vid topografiska. kåren, hvilkens den aflidne varit. I processionen märkutom den aflidnes närmaste anförvandtcheferna för landtoch sjöförsvarsde.ementen, förste hofmarskalken af Edn, flera högre militärer, första kamma; talman och feste ledamöter äfvensom illiga ledamöter från andra kammaren t nya elementarskolans lärare och lärrar. Kvrkan var dessutom till trängsel