-— VV —
är en träbock, den der inte vet hur han skall
bete sig här i verlden, och ändå håller sig
för god att följa sina mera erfarna vänners
råd, då må man ha det som man har det och
skylla sig sjelf för resten.
Palle tog åter brefvet och läste det.
oo — Det är uppenbart, yttrade han, att kap-
tenen alls icke är nöjd med partiet. Inez
har öfverilat sig, hon har sagt ja, utan att
hon sjelf vetat hvad hon sade — kanske har
hon gjort det under ett anfall af olycklig
kärlek. O! hvad det är förargligt att alla
mina sköna planet skola uppgå i rök, och det
blott för din dumhets skull. -
Uffe satt och stirrade på ljuset, likasom
vills han läsa en osynlig eldskrift deri. j
— Nu få vi börja från början och göra
hela arbetet om igen, sade Palle.
— Hvad menar du dermed? frågade Uffe.
— Jag menar, att har Zimmerthal narrat
oss; så skola vi å vår sida narra honom. Nu
reser han bort till armån i Slesvig, och under
tiden ha vi fritt spelrum här hemma.
— Det der förslaget vill jag på intet vis
lyssna till; ett ord är ett ord, och en man
är en man.
— Alldeles riktigt, svarade Palle, men en
qvinna är en qvinna, och om henne gäller
denna sats icke. Se här kaptenens bref; han
säger ju i så tydliga ord som det är honom
möjligt, utan att alltför mycket öfverskrida
gränsen för det passande, att det skulle vara