Talmannen tillkännagaf härefter att hr Pet ter Andersson återtagit sin ansökan om ledig: het, hvaremot en dylik anhållan af hr Beng Bengtsson föredrogs. Denne ledamot ville från sig afvärja det öde, som drabbat hr Brunberg, hvarför han begärde ordet och dels i bevekliga, dels i något häftiga ordalag anhöll om kammarens tillåtelse att resa hem. Han hemställde om det nu kunde vara i sin ordning att neka permission, då sådant ej förut skett, och talaren ansåg sig ha någon slags rätt till ledighet, då han icke förut varit borta från riksdagen, utan tvärtom ytterst punktligt setat på sin plats, något som deremot icke varit törhållandet med hr Gumeelius, hvilkens plats talaren ofta sett tom. Han ville ej nu citera de skrifvelser han erhållit från hemmet, men så mycket ville han dock säga, att han erhållit flera bref med ifriga uppmaningar att komma hem. (Skratt.) Han uppmanade alla dem, som förut erhållit permission, att nu tänka på honom. (Ökad munterhet). Sannolikt i förkänsla af att ej ens detta skulle hjelpa, uts!ungade talaren hotelser, att han vid nästa riksdag skulle väcka motion om tillsättandet af en fiskal i kammaren för att hålla reda på ledamöterna. Denna hotelse minskade ingalunda kammarens glada stämning, som nådde sin höjd, då hr Törnfelt, hvilken derefter erhöll ordet, förklarade att det var lika orätt att resa från riksdagen före dess glut, som att lemna kyrkan innan välsignelsen blifvit läst öfver församlingen. Hr Bengtsson vädjade slutligen till voteringskorgen, men hans ansökan blef afslagen med 102 röster mot 20. Utskottsarbeten. Statsutskottet har tillstyrkt k. m:ts till riksdaen aflåtna Fare angående, beviljande af .600,000 rdr till anskaffande af rörlig materiel för statens jernvägar, att utgå med 1,000,000 rdr under innevarande år och med 600,000 rdr år 1872. t ij I anledning af k. m:ts proposition med förslag till ny förordning angående fattigvården, har lagutskottet, med tillkännagifvande att de delar af k. m:ts förslag om hvilka utskottet ej särskildt yttrat sig, icke föranledt anmärkning från utskottets sida, hemställt: att riksdagen i skrifvelse till kungl. maj:t anmiller, att riksdagen, med godkännande af kungl. m:ts förslag i de delar, hvilka äro att hänföra till kommunallag eller angå statens skyldighet i vissa fall att bekosta fattigvård, vid granskning af k. all förslag i öfrigt endast funnit skäl att hemställa: 1. att åliggandet i I 3 för dem, hvilka sinsemellan äro i rätt nedeller uppstigande skyldskap, att i mån af behof å ena, och förmåga å andra sidan, försörja hvarandra, mätte inskränkas till föräldrar och barn; 2. att såsom vilkor för giltigheten af beslut jemväl om rotefördelnings upphäfvande, hvarom stad gas i 82 I mom., måtte bestämmas, att sådant beslut underställes k. m:ts befallningshafvandes pröfning; os . 3. att stadgandet i 3 22 måtte förändras derhiäv, att enhvar enligt regel skall anses hafva hemortsrätt i det fattigvårdssamhälle, hvarest han senast författningsenligt blifvit eller bort blifva mantalsskrifven; 1 sammanhang hvarmed, i stället för hvad 25 2 af k. m:ts förslag innehåller, torde böra stadgas, att om någon kommit i behof af fattigvård enligt 1 2? för sig, hustru eller minderårigt barn, innan ett är förflutit sedan har till följd afinflyttning blifvit eller bort blifva mantalsskrifven, eler om den, som med afseende å tilltänkt inflyttning mantalsskrifvits inom fattigvårdssamhälle, dit cj inflyttat, han anses icke hafva hemo itt i det fattigvårdssamhille, inom hvilket han sålunda blifvit eller bort blifva mantalsskrifven, och att detsamma gäller, om någon. som till följd af inflyttning blifvit eller bort blifva mantalsskrifven inom visst fattigvårdssamhälle, under loppet af ett år näst derförut eliter näst derefter af annat fattigvårdssamhälle åtnjutit fattigvård för sig, hustru eller mindarårigt barn; 4. att lydelsen af 24 7 4 mom. måtte ändras så, att den tydligare uttrycker, att vid den hemortsrätt barn eger då det fyller 15 år, det bibehålles tilldess det sjelft annat erhåller ; 5. att hvad i 392 är föreslaget derom, att fattigvårdssamhälle må ega att om sättet för förfarande med bettlare meddela tillsyningsmän särskilda föreskrifter, måtte uteslutas; 6. att tiden för det allmänna arbete, som enligt 42 3 kan åläggas, måtte bestämmas till minst en och högst 6 månader, och detta såväl för den, som är fullt arbetsför, som för annan; 7. alt rättighet enligt 46 7,2 mom. att åt särskild nämnd uppdraga pröfning af klagomål öfver fattigvårdsstyrelses beslut, hvarigenom understöd blifvit till större eller mindre del vägradt, måtto tillerkännas allenast stad ; . 8. att ur mom. 4 af samma 2 orden inom länet måtte utgå, samt 9. att i afseende å klagan öfver kammarriittens beslut i fatti rdsmål, måtte förordnas att besvären böra ingifvas i ecklesiastikdepartementet för avt af k. m:t i statsrådet pröfvas. Emot utskottets hemställanden i vissa delar hafva åtskilliga ledamöter reserverat sig. RANN MTI SET TATA