i månaden), en löjtnant (med 200), en underlöjtnant (med 150), en sergeant, två undersergeanter och tolf luftseglare. Detta kompani mottager order at verkställande komitån. Jules Durnof är utnämd till kapten och Nadar till löjtnant vid luftseglarkompaniet. Dekretet motiveras hutvudsakligen dermed att kommunikationen mellan Paris och en del af utlandet samt landsorten är hindrad och att man söker utväg att genom tidningar o. s. v. vederlägga Versaillese-regeringens falska beskyllningar och göra sanningen bekant. Dessutom skola luftballongerna användas för att rekognoscera de fiendtliga ställningarne. I Paris lära dock många vara öfvertygade om att kommunen anordnat luftseglingen blott för att dess ledamöter, när tiden kommer, måtte kunna resa denna väg och sålunda undgå det straff, som annars hotar dem. Ett annat dekret förbjuder bagarnes nattarbete. De skola hädanefter baka sitt bröd om dagarne, hvadan man alltså nu icke kan få något färskt bröd i Paris förrän på qvällen. Tidningen le Bien Public hotar kommu nen sålunda: Om preussarne icke komma, så kommer hungern. — Verit säger: Vi ha i dag sett oss omkring i Paris. De flesta tabriker och verkstäder äro stängda och galanteributikerna i stadens centrum ha iogenting mera för paris-industrien hedrande att framvisa; de större modehandlarno ha stängt sina bodar, emedan de ej ha några köpare. Öfverallt äro ansigtena sorgsna och vittna om en stor moralisk nedslagenhet. På gatorna ser man icke numera folket stå och gå som förr, utan af ringaste anledning bildas grupper, för hvilka folktalare berätta de eviga krigshistorierna; man hör på dem ett ögonblick och gör derefter en axelryckning. Men ctt höres öfver talarne: kanonaden. Från Paris skrifver en korrespondent till Times den 22 april, bland annat: Versaillestruppernas taktik är icke utan verkan de federerades generaler, ehuru dugliga militärer de äro, sakna dock den militära finess, som erfarenheten skänker och som skyddar en arm6 från avt onödigtvis massakreras. Små sammanstötvmgar längs linien, som ej borde vara annat än skärmytslingar, uttänjas i timtal och sluta vanligen med en förfärlig förlust i menniskolif på de federerades sida, ty så snart Versailles-trupperna draga sig några steg tillbaka, rusa nationalgardisterna fram från sina gömställen och skrika Victoria! men nedskjutas då naturligtvis med största lätthet af de besegrade, hvilka känna till denna sina motståndares taktik. Detta har händt många gånger utan att nationalgardisterna taga lärdom af skadan; de skrika naturligtvis i stället för hvarje gång på förräderi. ltt sådant fall inträffade senast i går. På befallning af Dombrowski gjordes ett anfall på parken vid Neuilly. Två bataljoner ryckte i språngmarsch vägen framåt, togo tre barrikader och planterade röda fanan bland stenarna, högeligen belåtna öfver den lätta segern; de rusade framåt, berusade af framgången, ända till parkarmån. Men de mottogos der af en mördande eld från ett batteri gatingskanoner, som anställde ett förtärligt nederlag i deras led — en massaker, sådan endast detta förfärliga mordredskap kan anställa. De flydde i vild oordning, lemnande vägen bokstafligen öfversållad med döda, men endast för-att rid främsta barrikad finna en del af sina kamrater, som med fälld bajonett hindrade deras flykt. Sålunda drifna framåt än en gång, mottogos de med en ny, förfärlig salfva, nu började en vild flykt, som ingen mensklig makt kunde hejda. De sprungo från pass till pass och tiggde om att blifva insläppta, men förgäfves ; slutligen togo de vägen ötver vindbron vid St Ouen, som var nedfälld för att låta några kärror passera. Tidningen Gaulois uppgifver att franska marinministern beslutat att 54 örlogsfartyg skola afrustas. Som våra läsare känna, hafva de nya styresmännen i Paris gått ganska hårdhändt till väga mot presterna och sjelfva erkebiskopen i Paris har blifvit arresterad. På uppmaning af erkebiskopen af Westminster har erkebiskopen af Posen uppmanat tyska rikskansleren furst Bismarck att använda allt sitt inflytande för att åtmiovstone rädda den fångne prelatens lif. Bismarck skall pr telegraf ha beordrat tyska generalen Fabrice att göra tkommunen i Paris föreställningar samt att underrätta, att den offentliga meningen i Europa i sin djupa iudiguation öfver om ett nytt mord blir begånget kunde tvinga tyska trupper att ingripa för att återställa ordningen i mensklighetens intresse. Enligt ett telegram i detta -blad;har de federerades krigsminister, general Cluseret, svarat general Fabrice, att han hoppades--att den fängua erkebiskopen med andra prester skulle bli frigifven. Enligt tidningen Mot dOrdre af den 27i förra månaden skall staden Toulouse vara i fullt uppror. Kö6ratry har velat afväpna nationalgardet, hvilket emellertid gjorde motstån Staden uppgifves vara öfversållad af ader. Dessa uppgifter tarfva dock bekräftelse. Paris faror. Till Times skrifves:, Om hr Cluseret och den internationel anförare få fria händer, skall Paris snn en serie fisten, förenade med hvarandra, hvilka måste tagas dot eua efter dot andra, på bekostnad af otaligas ruin och tusentals lif.