Minneslista för jordbrukare
i maj 1871.
Vicker sås för tvenne olika ändamål, antingen
för att bergas till grönfoder eller för att mogna
och sätta frö. I förra fallet bör den sås på mark
med fuktigt, ehuru ej vattensjukt, läge. och som
befinner gig i full vextkraft, såvida man ej vill
gödsla den; ty sås vickern på mager jord, så
ger den en högst ringa halmafkastning. Den kan
sås i olika repriser ända till slutet af månaden,
för att under loppet af en längre tid tjena som
grönfoder, hvilket alltid bör skördas då vickern
står i full blomma. Till första säningen, ämnad
till grönfoder, är en blandning af 4 delar vicker,
1 del bönor, 1 del gråärter, 1 del hafre och 1 del
korn, särdeles passande
Värsädssådden upptar den mesta tiden af må-
naden. Glöm icke att harpa utsädet så väl som
öjligt, att endast den stridaste säden blifver sådd.
Slösäd kan användas till utfodring af djur, men
duger ej till utsäde. Så icke i otjenlig jord, eller
så länge hon-klibbar fast wid harftinnannesock red
jorden väl innan du sår, så alt efterföljande harf-
ningar endast bafva till afsigt att mylla säden.
Rotfroktskulturen tager sin början så fort sä-
den på styfvare jorden sådd. En god bered-
ning och stark gödning äro hufvudvilkor för en
lönande rotfruktsodling. Odlingskostnaden är dryg
och lika stor, om du producerar 100 eller 300
tunnor på tunlandet,. I bredd med stark gödning
med ladugårdsgödsel använd lättupplösta artificiela
gödningsimnen. Försumma ej taga del åf den ut
märkt .goda- vägledning som i detta afseende blif-
vit gifven i de 2:ne under fjolåret utkomna och
så fortjenstfölla arbetena nemligen:, af Smilrre
rifter I Landthushällt
sam E ningen utgifna af
J. Arrhenius nr 12 om växternas föda med
tilläggshäfte samt De kemiska gödningsämnena,
etter George Ville, fri bearbetning af. C. E. Berg-
strand.
De i april sådda morötterna komma upp i denna
månad. Dröj icke med rensningen till dess ogrä
set börjar synas; utan uppbjud allt för att förhin-
dra det från att grönska. Härtill gifves intet lät
tare och billigare medel, än att redan före sånin-
götr, genom upprepade harfningar i rätt tid. döda
de groende ogräsfröna oeb att efteråt börja rens-
ningsurbetot innan ogräset börjat växa ut. De un-
der jordytan sig utvecklande ida ogräsrötterna
fördraga icke rubbningar i deras läge, temperatur-
vetling eller ljus. Nägra timmar efter det häst-
hackan gått, äro de dödade af sol och vind och
en person har uträttat mer, än fyra skulle kunnat,
om ogräset riktigt hunnit fatta rot. Dertill visar
erfärenheten. att en tidig och ofta upprepad behack-
ning har ett mäktigt inflytande på rotv
hastiga utveckling genom beftorirandet af
af frisksluft, värme och atmosferiskt vatten och
detta senares kondensering i jorden. Härpå beror
hufvudsakligen morotodlingens lyckande. Detsam-
mna, gäller för alla på drill sådda växter, isynner-
het i torra somrar. Det ären stor villfarels
tro det jorden skulle uttorkas. genom flitig uppluck-
ri Luften lemnar mångdubbelt mer vatten til
Jorden, än regnet, såvida tillgången så mycket som
möjligt genom -luckring underlättas. Tänk härpå
hela sommaren. — a am Ä
Sköt gödselhögen med omtanka. Betäck den
med jordlager efter påpumpadt gödselvatten och
håll den sålunda väl betäckt och lagom fuktig.
Låter du elvatten rinna bort, så är det ju att
frivilligt afhända sig ett af de mest produktiva
medlen för höjandet af din jords bördighet.
Låt ej kreitaren pv en gängöfvergå från torr-
fodring till grön. AM omändring 4 uttadring må-
ste gå småningom, om förluster skola undvikas.
KL att dragarno få stå på stallfodring 4 det
ängsta.
Glöm ej af de arbeten, fom böra göras denna
månad i fridsården: väl skött bidrager den rik-
ligen till både uvtta ech nöie
RER TOK SNR