oo SA so henno dansa; det var visserligen ett ganska magert nöje, men det var ändå bättro än intet . nöje alls. Ja, der dansade hon, ung och skön och med ett strålande leende; hon var helt visst solen bland alla de andra. Constantia, grosshandlarns yngsta dotter, kom fram och bjöd upp Uffe. Då han efter slutad dans förde henne till hennes plats, sade hon: — Jag har verkligen heder af er, Uffe; ni dansar nästan lika bra som Palle. Hvilken dam har ni för nästa dans? -— Jag har ingen. — Men det är erteget fel; hvarför har ni inte sörjt derför i tid?... Ni skall emellertid få dansa den med mig; jag har visserligen lofvat den ät kusin Ludvig, men oro jag ber honom derom, tillåter han nog, att jag dansar den med er i stället. Under det följande uppehållet kom Inez fram till Uffe och frågade honom hviskande: — Åt hvem skall ni bli kavaljer vid bordet? — Jag har inte tänkt på att skaffa mig någon dam. — Jaså, då kanske ni vill ha mig? — Men jag trodde att ni redan var engagorad? — Det är jag också, pemligen af studenten Elvers; men om ni håller er framme i rättan tid, så säger jag åt honom, när han kommer, att jag glömt bort mitt löfte, och lofvar honom i stället kottiljopgen.