Folkmöten angående försvars-
frågan.
Ett allmänt möte tör diskuterande af för-
svarsfrågan försiggick i torsdags i Göteborg
och var besökt af ett särdeles stort antal per-
soner. — Till ledning för diskussionen hade
följande frågor blifvit uppställda:
1:0. Anser mötet vår krigsmakt till lands och
vatten för närvarande vara i det skick, att landet
kan värna sin sjelfständighet?
2:0. Anser mötet, att vårt försvar bör hufvud-
sakligen grundas på allmän värnepligt, utan rätt
till lega och friköpning?
3:0. Bör denna beväringsarmå förses med stam,
eller icke? Och, i förra fallet, bör denna stam vara
värfvad, eller bör dertill användas vår nuvarande
indelta armå?
4:0. ro mötets medlemmar för sin del be-
redda att underkasta sig de personliga besvär och
uppottringar, som ordnandet af ett kraftigt försvar
kar. erfordra?
Innan diskussionen öfver de uppställda punk-
terna tog sin början, uppläste hr Söderling
ett icke precis kortfattadt skriftligt anförande,
hvari han förordade att Sverige skulle af-
väpna, helst omot erkännande från det ötriga
Europas sida af landets neutralitet, men om
detta erkännande icke kunde erhållas önskade
han att afväpning skullo ske i allt fall. Denne
talares åsigter funno genklang hos hrr Wi-
cander och Bergander, hvilka med stor skärpa
framhäfde de små utsigter, Sverige eger till
att kunna försvara sig, och derför förmenade
det vara bäst att icke lägga ned några kost-
nader alls på försvarsverket. Emot dessa
meningar uppträdde hrr Blomstrand, Krook
och Nyström med styrka och värma, hvaref-
ter afväpningsteorien nästan enhälligt förka-
stades af församlingen.
Sedan mat derefter öfvergått till mötets
egentliga program, blef första frågan efter en
temligen lång diskussion, under hvilken ett
motiveradt nekande från ett par håll föror-
dades, besvaradt med ett enkelt nej.
Andra frågan besvarades utan någon före-
gående diskussion med ja, hvilket också blef
fallet med den i sista rummet uppställda frå
gan, huruvida mötet vore villigt att åtaga sig
de ökade personliga uppoffringar, hvilka blefve
en följd af ett mera kraftigt ordnadt försvar.
Deremot gaf 3:dje frågan anledning till gan-
ska långvariga förhandlingar. Mötet stannade
omsider vid det af hr Krook föreslagna och
af hr Blomstrand m. fl. tillstyrkta beslutet
aft med hänseende till denna punkt icke fatta
gigon resolution, utan låta den i ämnet förda
iskussionen gälla hvad den förmådde.
(Då det var anhängare af regeringens för-
slag som föreslogo mötet att afhålla sig från
bestämdt svars afgifvande, ligger den slutsat-
sen nära att de känt sig vara i minoritet med
afseende på indelningsverket.)
Från Wisby telegraferas till Aftonbladet
att ett folkmöte, afhandlande regeringens för-
slag i försvarsfrågan, såvidt det rörde Got-
land, hölls för södra häradet vid Burge den
10 dennes. Mötet var talrikt besökt och diskus-
sionen pågick under sex timmars tid. Inbju-
dare till mötet var hr Wöhler.
Mot förslaget anfördes åtskilliga detaljan-
märkningar samt framhölls nödvändigheten af
likställighet med fastlandet.
De talare, som yttrade sig för förslaget,
framförde deremot sakrika, varma och foster.
lindska skäl, dervid tillika bemötande mot-
ståndarnos stundom hetsiga angrepp mot sven-
ska staten, krigsministern och de närvarande
tjenstemännen.
Mötet förklarade sig slutligen mot förslaget
och för likställighet med fastlandet.