Folkmöten angående försvarsfrågan. Ett allmänt möte tör diskuterande af försvarsfrågan försiggick i torsdags i Göteborg och var besökt af ett särdeles stort antal personer. — Till ledning för diskussionen hade följande frågor blifvit uppställda: 1:0. Anser mötet vår krigsmakt till lands och vatten för närvarande vara i det skick, att landet kan värna sin sjelfständighet? 2:0. Anser mötet, att vårt försvar bör hufvudsakligen grundas på allmän värnepligt, utan rätt till lega och friköpning? 3:0. Bör denna beväringsarmå förses med stam, eller icke? Och, i förra fallet, bör denna stam vara värfvad, eller bör dertill användas vår nuvarande indelta armå? 4:0. ro mötets medlemmar för sin del beredda att underkasta sig de personliga besvär och uppottringar, som ordnandet af ett kraftigt försvar kar. erfordra? Innan diskussionen öfver de uppställda punkterna tog sin början, uppläste hr Söderling ett icke precis kortfattadt skriftligt anförande, hvari han förordade att Sverige skulle afväpna, helst omot erkännande från det ötriga Europas sida af landets neutralitet, men om detta erkännande icke kunde erhållas önskade han att afväpning skullo ske i allt fall. Denne talares åsigter funno genklang hos hrr Wicander och Bergander, hvilka med stor skärpa framhäfde de små utsigter, Sverige eger till att kunna försvara sig, och derför förmenade det vara bäst att icke lägga ned några kostnader alls på försvarsverket. Emot dessa meningar uppträdde hrr Blomstrand, Krook och Nyström med styrka och värma, hvarefter afväpningsteorien nästan enhälligt förkastades af församlingen. Sedan mat derefter öfvergått till mötets egentliga program, blef första frågan efter en temligen lång diskussion, under hvilken ett motiveradt nekande från ett par håll förordades, besvaradt med ett enkelt nej. Andra frågan besvarades utan någon föregående diskussion med ja, hvilket också blef fallet med den i sista rummet uppställda frå gan, huruvida mötet vore villigt att åtaga sig de ökade personliga uppoffringar, hvilka blefve en följd af ett mera kraftigt ordnadt försvar. Deremot gaf 3:dje frågan anledning till ganska långvariga förhandlingar. Mötet stannade omsider vid det af hr Krook föreslagna och af hr Blomstrand m. fl. tillstyrkta beslutet aft med hänseende till denna punkt icke fatta gigon resolution, utan låta den i ämnet förda iskussionen gälla hvad den förmådde. (Då det var anhängare af regeringens förslag som föreslogo mötet att afhålla sig från bestämdt svars afgifvande, ligger den slutsatsen nära att de känt sig vara i minoritet med afseende på indelningsverket.) Från Wisby telegraferas till Aftonbladet att ett folkmöte, afhandlande regeringens förslag i försvarsfrågan, såvidt det rörde Gotland, hölls för södra häradet vid Burge den 10 dennes. Mötet var talrikt besökt och diskussionen pågick under sex timmars tid. Inbjudare till mötet var hr Wöhler. Mot förslaget anfördes åtskilliga detaljanmärkningar samt framhölls nödvändigheten af likställighet med fastlandet. De talare, som yttrade sig för förslaget, framförde deremot sakrika, varma och foster. lindska skäl, dervid tillika bemötande motståndarnos stundom hetsiga angrepp mot svenska staten, krigsministern och de närvarande tjenstemännen. Mötet förklarade sig slutligen mot förslaget och för likställighet med fastlandet.