dan en främmande persön var närvarande. Han
hade då under Kemgåendet varit glad öfver att
hrottet icke blifvit begånget. Dagen före mor-
det hade hustrun hemkommit. Vid tanken på
deras fattigdom hade hana då ånyo beslutat att
genomföra sitt onda uppsåt. På måndagstvillen
bogaf han sig till det gamla folkets boätadl, för:
sedd med en skarpslivad tälgknif, som han lå-
pat af sin svåger. Ankommen till ort och stille
Bad han makarne Jönsson att låna honom något
penningar, tio, fem eller åtminstone en rdr, men
de ville icke lemna honom det ringaste. På
hustru Jönssons uppmaning företog han sig då
att laga en henne tillhörig tri Det blef emöl-
lertid sent, hvärfir hån inbjöds att qvarstanna
öfver hatten. Kort derefter gick Per Jönsson
till sängs och en stund senare lade sig äfven
hans hustru. Mördaren satt emellertid qvar i
samma rum, sysselsatt med sitt arbeto. Några
minuter, senare; Urk incaan ljuset fortfarande
bratin, öppnade han dörren till angränsande ram
och tog en der befintlig yxa. Han smög sig der-
efter fram till gammans säng och tilldelade hen-
ne med yxans hammarsida några våldsam
slag i hufvudet. Derefier mördades gubben på
samma sätt. De olyckliga offren uppgålvo icke
ett rop. Det enda, som gaf tillkänna dödsarbe-
tet, var några svaga rosslingar. För att riktigt
förvissa sig om att de båda makarhe voro döda,
framtog mördaren tillgknifven och tilldelade dem
någta stygn i halsen. Sedan sålunda det för-
förliga brottet vår fullbordadt, tillerep häl dö
enningar, hån i hårt kunde utkomma. I hustruns
byrå Ankrällade han en börs och i mannens skåp
en del kopparslantar samt en plånbok, som in-
nehöll penningar. Af dessa penningar gömde
han en del under en sten å prestbondens fälads-
mark, de öfriga medförde ban bem. För hustrun,
som enligt mördarens bestimda försäkran icke
hade ringaste kännedom ow brottet, visade han
endast 4 rdr, som sade sig Ha lånat af en
bonde från Wankifvaj de öfriga penningatne,
som han medtagit, tre femmor och några silf-
vermynt, tillsammans omkring 20 rår, gömde han
tillsvidare. sa penningar har han sedermera
användt, men de som doides å fäladen har hb
ieke .kunnät återfinn Bytet, blef. således myt-
köt ringa. Brottelin tal sig icke tid att un-
Öetaöka de mördades gömmor; I annat fall hade
fån kunnat göra en icke obetydlig skörd, ty de
mördade hade penningar gömda på 7 å 3 olika
ställen, deribland i ett bylte af gammalt linne
icke mindre än 1,000 rår.
Den tilltalade är starkt misstänkt för att
ha ännu ett mord på sitt samvete. För några
år fedan mördades nämligen en äldre, afsi-
des boende, förmögen qvinna, utan att mö
daren sedermera kunnat upptäckas, Det an-
tages nu att Sven Svensson begått äfven den-
na ogerning, Då dr B. härom tillfrågade ho-
nom, greps han så häftigt af den oförutsedda
frågan, att han dignade nöd på en bredy.
ståendo stöl. Han bedyrar dock att han är
oskyldig till detta mord.