visst icke säga ja-a-al och så-å-å! för att
hålla honom i farten. När ändtligen en timme
eller halfannan förflutit, hvarunder Uffe icke
sagt ett enda ord, kom denne att tänka på
att det var tid att gå. Grosshandlarn tog då
ett hjertligt afsked af honom och bad honom
snart komma igen. Derefter gick grosshand-
larn in till sin familj och var särdeles upp-
rymd.
— Din vän Uffe, sade han till Palle, är en
ovanligt intressant menniska. Han har verk-
ligen förändrats till sin fördel; han har blifvit
gå liflig, så meddelsam.