-- (4
Londonfördraget är 1871,
som den 13 mars tindertecknades af full:
mäktige för Preussen, Österrike, Frankrike,
England, Italien, Ryssland och Turkiet, ly-
der i öfversättning sålunda:
Art. 1. Artiklarne 11, 13 och 14 iparisfördra-
N af den 30 mars 1856 äfvensom den mellan
löga Porten och Ryssland afslutna och sagda art.
14 bifogade konvention upphäfvas och ersättas af
följande artiklar.
Art. 2. Principen om Dardanellernas och Bos-
forens spärrning, såsom den etablerades geuom se-
paratfördraget af den 39 mars 1856, bibehålles,
ikasom ock hans kejs. maj:t sultanens makt att i
fredstid öppna nämda sund för vänskapliga och
allierade makters flottor, i fall utförandet af stipu-
lationerna i parisfördraget af den 30 mars 1856
så skulle fordra, Su
Art. 2. Svarta Hafvet förblifver såsom hittills
öppet för alla nationers handelsflottor.
rt. 4. Den genom art. 16 i parisfördraget Upp-
rättade kommission, i hvilken hvar och en.af de
makter, som gemensamt undertecknat fördraget,
är representerad genom en delegerad, och hvilken
fick i uppdrag att: föreslå och utföra de nedanför
Isakt:cha erforderliga arbetena för att befria Do-
naus mynning samt de an 12 delarne af
Svarta hafvet från sandban : ndra hinder.
1 alt denna del af floden nämda del at
på
hatv: må sättas i för skeppsf : bästa skick,
förblifver i sin närvarande san ttning. Den-
na kommission skall fortfara i igare 12 år,
räknadt från den 24 april 1871, eller till den 24
april t853, terminen för inlösning af det utaf denna
kommission under garanti :af Tyskland. Österrike,
Ungern, Frankrike, Storbritannien, Italien och
Turkiet kontraherade lån.
Art. 5. Vilkoren för den derom, art. 17 iparis-
fördraget af den 30 mars 18536, bildade flodkom-
missions förnyade sammanträde skola fastställas
fenom en föregående öfverenskommelse mellan
odmakterna, utan prejudieering af de för Donau
furstendömena gällande klausuler, och så vida nå-
on modifikation af art 17 i det nämda fördraget
an anses behöflig, skall den blifva föremål för
en specialkonvention mellan de makter som un-
dertecknat fördraget. .
Art. 6. De makter, som besitta kusterna vid
denna del af Donau, der vattenfallen och jernpor-
tarne bereda hinder för sjöfarten, tillerkänna, un-
der förbehåll af särskild öfverenskommelse i af:e
ende på dessa hinders aflägsnande, de höga kön-
traherande parterna rätt att, tills den i och för ar-
betenas utförande kontraherade skulden blifvit be-
tald, uppbära en provisorisk afgitt af hvarje han-
delsfarryg, som hädanefter drager nytta deraf, samt
förklara, att art. 15 i parisfördraget af 1856 ej
eger någon tillämpning beträffande denna del af
floden, hvad: den till skuidens betalände erforder-
liga tiden angår. .
Art. 7 Alla genom den europeiska kommissio-
nen med tillimpning af parisfördraget af 1856 ol-
ler detta fördrag upprättade byggnader och etablis-
sement skola fortfarande åtnjuta samma neutrali-
tet, som hittills skyddat dem och som från d2 höga
kontraherande parternas sida skall under alla för-
hållanden likaledes för framtiden respekteras, De
häraf härflytande privilegiiförmåner sträcka sig
till kommissionens hela förväaltnings- och ingeniör-
ersonal. Välförståendes vidkonmma denna artikels
estämmelser på intet vis den Höga Portens rätt,
i egenskap af territorialmakt, att som hittills sända
sina krigsfartyg in i Donau. i a
Art. 8. . De höga kontraherande parterna förnya
och bekräfta alla de stipulationer i fördraget af
den 30 mars 1856, jemte deras bihang, sonv icke
blifvit upphäfda eller ändrade genom detta för-
drag
Aut. 9. Detta fördråg skall ratificeras och räti-
fikationerna skola utvexlas inom sex veckor eller
ligare, om möjligt. ,