till rektor Vierecks dotter icke måtte bifallas.
ASKER ON ROTSEE
RATTEG.- och POLISNYHETER,
POLISEN.
Ute på arbete. Arbetshjonen nr 394 E. Ny-
man och 460 O. A. Forsberg dömdes i går att
böta, den förre 25 rdr och den senare 15 rår för
det de piskat upp en murare och en tygstatsartil-
orist.
En öregerlig sälle. Plitslagarogesällen C,
0. Oxelqvist dömdes i går att böta 80 rdr för det
han i berusadt tillstånd våldfört sig å person och
sedermera wder afförandet till vaktkontoret, gjort
våldsamt motstånd.
Arbetskarlen J. Jansson, hvilken sökt fritaga
förutnämda Oxelqvist, dömdes, för sitt-befrielse-
försök, att böta 80 rdr.
RÅDHUSRÄTTEN.
OTryckfrihetsåtal. Den 8 mars förekom i
tidnin en Fäderneslandet en notis af-följande
innehåll: Registratorn i manufakturdiskonten, E.
U. Cervin, boende i huset nr 37 D, Gamla Kungs-
holmsbrogatan, har hos polisen anmält att han den
3 d:s under sitt vistarde i bankodiskonten, af en
vaktmästare J. D. Kinman blifvit bedragen på
806rdr, som denne af Cervin för afsedt ändamål
mottagit.
Vaktmästaren Kinman har i anledning af ofvan:
anförda falska notis uttagit stämning ä Fädernes-
landets, ansvarige utgifvare.
Målet är lottadt på 6:e afdelningen,
Mordet å advokatfiskal Montan.
.ansakningen med Gustaf Hedelin och Jo-
sefina Eklund fortsattes i går å rädhusrättens
3:0 afdelning.
Ordf. (Hedelin föres ut. Härefter till Eklund.
Hade ni kommit öfverens om huru det skulle gå
till vid mordet: begående? . .. Om snarans an-
bringande t. ex.2 N
Eklund. Om strypningen menar domarn; derom
öfveronskommo vi samma qväll Montan dogs
Var det du som undervisade honom huru
de: skulle gå till?
Eklund. Det taltes vi ej vid om, men det var
tag som föroslog sättot.
Ordf. Då du nu påstår det du ej sjelf begått
mordet. hur kan du då så precis veta huru snaran
blifvit lagd?
Eklund, Jag sade i polisen att jag, inte visste
huru jag fått snaran om balsen. P4 fråga om med
hvilken hand, sade jag ömsom med högra och
ömsom med venstra . -. Sedan jag fått höra fält.
skärn vittna, berättade jag angående snaran, så
som han uppgaf.
Ordf. Detta låter otroligt . . . Det är omöjligt!
Eklund. Ja, jag mins into . . . Jag sade, som
jag trodde att det var ;
rådf. Du såg inte hur Hedelin bar sig åt vid
mordets begående?
Eklund. Nej, endast att han lade snaran om
älsen.
Ordf. Men, hör du, din uppgift om ditt anläg-
ande af snaran, slår precis in med kliga för-
ållandet, nemligen fältskärns uppgift om huru
den var knuten.
Eklund. Jag har rättat mig efter fältskärns be-
rättelse.
Ordf. Tala om nu, på nytt, huru snaran anla-
es . . . Du står väl inte och ljuger?
Eklund. Nej, ig har inte ljugit.
Ordf. Det är dock en märkvärdig omständighet
att du så noga boskrifvit snarans anläggning.
Eklund. Ja, efter fältskärns berättelse, ja.
Ordf. (till en stadstjenare). Gå efter stadsfiskal
Cederborgh . . . (till Eklund). Hur visste du att
det var en rännsnara.
Eklund. Vi talte om att han skulle strypas med
ännsnara.
vem höll första förhöret med dig, då
tad?
Eklund. Det hölls på detektiva vaktkontoret,
men jag mins ej hvad jag uppgaf.
Ori En annan omständighet . . . Hur kom ni
öfverens om att etter mordets begående tillbringa
den närmaste tiden? —
Eklund. Vi voro oroliga och rädda båda två ...
Hedelin skulle gå hem och jag . . . jag skulle,
som Hedelin sade, gå ut och förströ mig, hvar-
efter jag skulle gå hem till Hedelin.
Ordf; (Sedan Hedelin blifvit införd och efter
försiggången protokollsjustering, till Eklund). Vi
ha anledning tr) att du träffat mer äneen bekant
under din vandring, straxt efter mordets beg
ende . . . Känner du någon som heter Karlsdotter?
Eklund, Ne: .
rdf. Nå, Wilhelmina, då?
klund. Ja, Wilhelmina Dahlström, men jag
kan ej påminna mig att jag träffade henne.
He elin utföres nu ånyo, sedan stadsfiskal Ceder-
borgh tillkommit. Hr Cederborgh yttrade att han,
som varit den första som förhört Eklund, nu tog
på sin ed att Eklund för honom i de minsta de-
taljer, beskrifvit den af henne begångna stryp-
ningen.
Ordf, Hvad säger du om hr Coderborgs upp-
ifter? . Du har sagt att du först efter fält-
skärens vittnesmål afgaf din berättelse om huru
det tillgick vid strypningen, men nu säger hr Ce-
derborg att du redan förut, i de minsta detaljer,
b and ng mordet blifvit begånget. 6
Eklund. Jag kan inte minnas att Jag uppgifvit
annat än hvad som står i polisprotoköllet . Det
är ju för öfrigt klart att jag inte kunde veta huru
i gick till, då jag ej såg det.
Ordf. Hr Cederborgh säger att du för honom
bekänt, det du gjort on knut på snöret framtill,
för att hindra det att. gå upp
Eklund. Det är möjligt att jag sagt detta, men
jag kommer ej ihåg dot.
Orat. Vittnet har också sagdt att han var öfvp
nlig
gad att du för honom aigaf on sannin;
bekinnelse. N
Eklund. Ja, han säger nu att han trodde mig
tala sanning, men hvarför skulle han då, under
det han förhörde mig, så ofta säga att jag ljög?
derborsh. Det har jag aldrig sagt. om icke
igen då hon hittade på historien om Bergman.
kiund, Jo, herrn sa åtminstone att herrn inte
teodde mig.
Cederborgh. Tvärton, jag försvarade henne in-
för polismmästaren, då denne vitrade sitt tvifvel
öfver sanningsenligheten af Eklunds bekännelse
rörande den ringa penningsumma som hon funnit
hos hr Montan,
ty;
möj
föl
Ransakning rörande några af Hedelin vid förra
rättegångstillfället erkända, förut obekanta stölder,
förekom härefter, men var denna dock af ringa
eller ingen vigt. Ombadet för do bostulne upp:
Iysto omellortid att värdet af de af Hedelin, från
hr: Mörner och Lomchen stulna effekter uppgick
I
summa af 1,603 rdr, hvaraf
3t Hill målcamrandana Atar.