beröfvats swa rättigheter, oaktadt de icke
på ringaste sätt förgått sig.
Slutet af artikeln innehåller, att kött och
fläsk genom dessa åtgärder stegrats med flera
öre per skålp.
Vi skola nu söka vederlägga dessa, dels
osanna, dels vrängda framställningar till all-
mänhetens förvillande: .
1:o. Är det en osanning att någon så be-
skaffad utgallring,, som den i Fäderneslandet
omnämnda, egt rum å Hötorget. Hittills har
en sådan rensning förekommit endast vid Korn-
hamnstorg och papreren pröfvades i nåder,
såsom det i artikeln heter, icke på distrikt-
kontoren utan på polisens centralkontor i sta-
den; men en dylik razzia är af högsta behof
äfven å Hötorget, emedan en stor mängd till
köttförsäljning oberättigads personer derstä-
des idka sådan försäljning.
2:0. Synes det vara nödigt upplysa den
ärade redaktionen, att den som vill idka han-
del skall enligt författningen anmäla sig till
utöfvande deraf twnrom den kommun han till-
hör ; och då kan det med skäl frågas: med hvad
rätt bemäktiga sig då utom staden boende
slagtare plats på stadens salutorg, hvilka äro
upplåtna åt dem af stadens innevånare, som
anmält sig till idkande af slagteri eller mång-
leri och derefter blifvit anvisade saluplats,
samt åt allmogen för afyttrande af jord- och
ladugårdsprodukter? Påståendet att en del
köttmånglare blifvit beröfvade sina rättighe-
ter, är en osanning, ty de hafva blifvit bort-
visade från torget just derföre att je saknade
rättigheter. Det är likaledes en osanning att
kött och fläsk derigenom stigit i pris ty nå-
gon prisstegring har ej egt rum. Tvärtom kan
det antagas, att minuteringspriserna kunna
blifva billiga e i samma mån en mängd s. k.
uppköpare eller mellanhänder försvinna.
3:o. Kunna vi till upplysning för redak-
tionen af Fäderneslandet, äfvensom för all-
mänheten, meddela: att af de så kallade lands-
slagtarne större aelen innehafver hvarken jord
eller ladugård. De hafva således inga egna
rodukter att afyttra och kunna derföre icke
till den torgbesökande allmogen hänföras.
Många af dem idka ej ens slagteri, utan de
uppköpa på landsvägen slagtade kreatur, dem
de sedermera utmångla i minut på torget,
fastin de icke hafva månglerirätt eller fått
sig saluplats anvisad. De bo utom tullen för
att kunna vara i förväg vid uppköp samt för
att undvika de stora kommunalutskylderna
inom staden. Är detta rätt, och kunna huf-
vudstadens slagteriidkare härmed vara belåt-
na? Slutligen må tilläggas, att under förra
året inkommo till poliskammaren fera anmäl-
ningar om att landtbor, som sålt kött eller
kreatur till i stadens grannskap boende kött-
månglare, gått miste om betalning och vid
anspråk på sådan blifvit hotade med stryk,
hvilket hot stundom öfvergått till svåra hand-
gripligheter. Sådant torde skäligen kunna be-
Jecknas som stråtröfveri.
Hvad polisen gjort i denna sak förtjenar
gåledos beröm i stället för klander, och det
vore önskvärdt att polisen hädanefter med
mera skärpa än hittills upprätthölle orduingen
å allmänna saluplatser och att en länge etter
lingtad rensning å Hötorget snart måtte kom-
ma att ega rum.
Vänrer af ordning och skick.
Åkareknep vid bangårdarne.
Det tyckes vara egendomligt för Stockholms
åkare att veta begagna hvarje anstalt, som vid-
tages med afseende på allmän ordning, till
prejeri. När nu en resande vid ankomsten
till Stockholms bangårdar af utdelaren i vänt-
salen mottager en åkarepollett, och det derå
signerade åkdonet är alldeles för litet att rym-
ma två personer med bagage, får han ej
byta om den erhållna polletten mot sådan för
ett större åkdon, fastän han genast anmäler
förhållandet, utan att prejas på 50 öre för
ombytet. Är sådant skickligt? frågas helt höf-
ligt af en resande.