Från Paris.
Senaste direkta tidvingsunderrättelser från
Paris gå till den 18 februari. Denna dag
rådde fullkomligt lugn. Endast den 17:de,
då resultatet af valen i Paris proklamera-
des, giek det något stormigt till. Modlem-
marne af valkomitn fullgjörde denna cöre-
moni. Då presidenten öppnat sammanträ-
det, lät massan höra ropet: lefve republi-
ken! Resultatet af omröstningen meddelades
härefter. Då hr Thiers namn nämdes,
gåfvo sig några utbrott af missnöje till-
känna, mot hvilka presidenten protesteråde.
Jules Fayvres namn mottogs med skratt,
men general Uhrichs, Strassburgs försva-
rare, med bifall. Naturligtvis uppräknades
också namnen på dem, hvilka erhållit ett
visst antal röster, men ej tillräckligt många
att blifva valda. Detta gaf anledning till
ett stormigt intermezzo. En af de närva-
rande påstod nemligen att namnet Blanqui
(icke vald) ej uppnämts och ville veta, hur
många röstor han fått. I följd häraf upp-
stod ett häftigt tumult. Presidenten påstod
att Blanquis namn nämts ofter general Uh-
richs. Man bestred detta, men presidenten
höll sig till lagen och vägrade att Blan-
quis namn än en gång nämdes. Massan
protesterade och presidenten gaf efter. Blan-
quis namn upprepades än en gång och då
man tillkännagaf, att han fått 52,389 rö-
ster, ljöd ropet: lefve Blanqui! i hela sa-
1en. Församlingen åtskildes sedan under
ropen: lefve republiken! Ned med Orleans!
För all del ingen Orleans!
Utom - republikanerna af alla färger, an-
grepo äfven de ännu kejserliga tidningarna,
såsom t. ex. Peuple frangais, orleanisterna.
Den sistnämda påstår, att grefven af Paris
icke är nöjd med att hertigen af Aumale
och prinsen af Joinville vilja underkasta sig
republiken. Detta är ingalunda fallet,
Tidningen 4D6bats. (orleanistisk) skrif-
ver: 4Den offentliga meningen frågar sig
med rätta, hvilken hållning hr Thiers kom-
mer att intaga. Vi ha crfarit, att den be-
römda statsroannen, lemnande åsido de per-
sonliga (d. v. 8. orleanistiska) sympatierna
och endast afseende landets ställning och
intressen, redan enskildt uttalat sig för-re-
publikens upprätthållande. Vi veta icke,
om detta eger sin riktighet, men några af-
tontidningar uppställa frågan: Har Frånk-
rike ändtligen funnit sin Washington? Det
är en fråga, som omständigheterna tillåta och
som säkert förtjenar ett svar. Men detta
svar får man icke vänta af en man, utan
af händelserna.4 Så långt Debate. Un-
der kejsardömets sista år uttalade Thiers
3ig ofte i den riktning, att republiken icke
skulle. våra den bästa regeringsform för
Frankrike. Han understödde till och med,
liksom så många andra, det s, k. liberala,