Från Paris. Senaste direkta tidvingsunderrättelser från Paris gå till den 18 februari. Denna dag rådde fullkomligt lugn. Endast den 17:de, då resultatet af valen i Paris proklamerades, giek det något stormigt till. Modlemmarne af valkomitn fullgjörde denna cöremoni. Då presidenten öppnat sammanträdet, lät massan höra ropet: lefve republiken! Resultatet af omröstningen meddelades härefter. Då hr Thiers namn nämdes, gåfvo sig några utbrott af missnöje tillkänna, mot hvilka presidenten protesteråde. Jules Fayvres namn mottogs med skratt, men general Uhrichs, Strassburgs försvarare, med bifall. Naturligtvis uppräknades också namnen på dem, hvilka erhållit ett visst antal röster, men ej tillräckligt många att blifva valda. Detta gaf anledning till ett stormigt intermezzo. En af de närvarande påstod nemligen att namnet Blanqui (icke vald) ej uppnämts och ville veta, hur många röstor han fått. I följd häraf uppstod ett häftigt tumult. Presidenten påstod att Blanquis namn nämts ofter general Uhrichs. Man bestred detta, men presidenten höll sig till lagen och vägrade att Blanquis namn än en gång nämdes. Massan protesterade och presidenten gaf efter. Blanquis namn upprepades än en gång och då man tillkännagaf, att han fått 52,389 röster, ljöd ropet: lefve Blanqui! i hela sa1en. Församlingen åtskildes sedan under ropen: lefve republiken! Ned med Orleans! För all del ingen Orleans! Utom republikanerna af alla färger, angrepo äfven de ännu kejserliga tidningarna, såsom t. ex. Peuple frangais, orleanisterna. Den sistnämda påstår, att grefven af Paris icke är nöjd med att hertigen af Aumale och prinsen af Joinville vilja underkasta sig republiken. Detta är ingalunda fallet, Tidningen 4D6bats. (orleanistisk) skrifver: 4Den offentliga meningen frågar sig med rätta, hvilken hållning hr Thiers kommer att intaga. Vi ha crfarit, att den berömda statsroannen, lemnande åsido de personliga (d. v. 8. orleanistiska) sympatierna och endast afseende landets ställning och intressen, redan enskildt uttalat sig för-republikens upprätthållande. Vi veta icke, om detta eger sin riktighet, men några aftontidningar uppställa frågan: Har Frånkrike ändtligen funnit sin Washington? Det är en fråga, som omständigheterna tillåta och som säkert förtjenar ett svar. Men detta svar får man icke vänta af en man, utan af händelserna.4 Så långt Debate. Under kejsardömets sista år uttalade Thiers 3ig ofte i den riktning, att republiken icke skulle. våra den bästa regeringsform för Frankrike. Han understödde till och med, liksom så många andra, det s, k. liberala,