begränsade den dal de fyra fotgängarne genom-
vandrade. Några tecken till odling började
visa sig här och der, och man upptäckte till
och med en lätt rökpelare, som uppsteg öfver
en aflägsen skogslund. Snart blefvo Klerbbs
och Gabriel med glädje varse en gångstig,
trampad af menniskofötter, och arbetare, så-
dana som i Indien kallas Tottakarers, kommo
gående utför en trädbeväxt kulle ned till
denna gångstig, bärande sina verktyg på ax-
larne. Gabriel skulle ej ha blifvit mera för-
tjust, om han fått se den gudomliga Eva oför-
modadt uppträda i hans närhet.
— Jag tror verkligen, sade Klerbbs, att
det gifves ögonblick, då jag skulle kunna om-
famna en hinduisk arbetare.
Slutligen utsträckte en Sarada-Caren sin
arm mot en häck af buskar, och de resande
vetenskapsmännen varseblefvo en brahmans
rödmålade boning. Natten började nu ut-
breda sig. Å
Oaktadt skymningen, märkte de tydligt att
detta hus måste tillhöra en förnämlig brah-
man. Inga fönster funnos å detsamma; ewvt
tak, bestående af rör och torkade palmblad,
skyddade dess inre mot regnet; och en mur
var uppförd deromkring till skydd mot de
vilda djuren. Framför porten var inrättad ett
slags berså, kallad Pandel; i ett hörn af den
inhägnade platsen befanns en damm, afsedd
för familjens rentvagning. På södra sidan om