VV
— 0, fullkomligt allvarsamt, så mycket
mera som jag tror att vi i natt, då vi lem-
nade tiger-teatern, vände ryggen åt den verk-
liga Tinnevely-vägen, och att vi sålunda i
tjugu timmars tid icko gjort annat än aflägsnat
oss från den punkt dit vi ville komma.
— Kan väl detta vara möjligt, Klerbbs?
— Jag är nu viss om min sak. Vi äro
minst trettio franska mil från Tinnevely-sjön,
så att det kan icke bli fråga om någon vi-
dare tvekan. Må vi här inrätta två kojor,
den ena för er och den andra för mig, samt
sedan sofva godt. Jag är verkligen alldeles ut-
tröttad .,. Så skola vi då i natt uppföra Shake-
speares Midsommarnattsdröm; det fattas 038
åtminstone iche exekutörer af lejonets rol.
— Ack, min vän Klerbbs, vi måste såle-
des nödvändigt afstå från att se denna Tinne-
velys stjerna, denna drottning bland Benga-
lens rosor, denna gudomliga Eval...
— Min vän Gabriel, när vi en gång blif-
vit ett mäktigt folk, skola vi bortröfya sabin-
skorna. För tillfället få vi vara nöjda med
att etablera oss på ungkarlsvis.
Utan att förlora någon tid, afhögg Klerbbs
långa lönngrenar, och sedan han tagit bort
samtliga bladen, nedslog han de sålunda an-
skaffade störarne i marken, enligt Robinsons
föredöme. Då Gabriel såg att hans kamrat
menade allvarsamt med sitt företag, skyndade
han sig att hjelpa bonom.