Konsistorienotarien i Linköping och kollektmesdlen. I vårt nummer för i dag åtta dagar sedan var ur en der namngifven landsortstidning införd den uppgiften att konsistorienotarien! i Linköping, liksom flera af hans embetsbröder, tillegnat sig provision (rdr 164: 92) å de inom stiftet för sårade och sjuke i kriget insamlade kollektmedel. i Vi ha blifvit upplyste att denna uppgift var alldeles ogrundad. Konsistorienetarien 1 Linköping, lektor L. Fr. Isander, har väl i sin redovisning särskilt uppfört det ofvannämda provisionsbeloppet, men öfverlemnat såväl det som de öfriga medlen till biskopen och således icte beröfvat de olycklige ett enda öre af hvad som var till dem skänkt, Vi beklaga att ha bidragit till att sprida en oriktig berättelse om en person som handlat så riktigt som lektor TIsander; till vår ursäkt må lända, att den tidning, hvarur vi hade hemtat notisen, eljest är mycket pålitlig och samvetsgrann. Baptisterna, som ego en vid Pilgatan, huset nr 16 18, belägen bönesal, hvari hålles söndagsskola söndagsmorgnarne kl. 9 för att undervisa fattiga barn i kristendomens sanningar, hade inbjudit omkring 60 af de fattigaste bland barnen attinfinna sig å nämda bönesal sistliden onsdags afton kl. 8, då en liten fest hade blifvit arrangerad för dem. Denna lilla tillställning började med bön och sång af kör, ackompagnerad af kammarorgel, samt uppläsandet af en af Davids psalmer, hvarefter barnens namn uppropades och presenter utdelades, som bestodo af kavajer, klädningår, vinterhafvor, mössor, linne, skodon m. m. Efter utdelandet af detta höll skolans föreståndare, hr Carlsson, ett kort förmaningstal till barnen, efter hvilket bön egde rum. Derefter utdelades bröd till barnen och till några andra fattiga, som hade infunnit sig. Härefter afslutades den efterföljansvärda tillställningen med bön och sång. Barnen, som voro samlade något mer än två timmar, funpvo sig naturligtvis särdeles belåtna med sin afton. Prejudikat rörande presterskapets lönereglering. Sedan kyrkoherden i Skirö och Nye församlingar af Jönköpings län O. Ståhl å kyrkostämma den 20 maj 1869 förklarat sig önska tilllämpning redan från den 1 i samma månad af k. resolutionen den 29 januari s. å. angående lönereglering under en tid af 50 år för presterskapet derstädes, men församlingarne ansett löneregleringen ej böra träda i verkställighet förr än efter prosten Ståhls afgång från kyrkoherdeembetet, så besvärade sig prosten Ståhl å egna och komministerns i Nye vägnar häröfver hos kon. b-fhde, som ansåg att, då församlingarne icko förenat sig i sitt presterskaps önskan, prosten Ståhls yrk.nde ej kunde bifallas. Kammarkollegium, hos hvilket prosten Ståhl klagade, förklarade att löneregleringen hade bort tillämpas från den 1 maj 1869, mon då så icke skett, förordnade kollegiet. om verkställighetderaf från den 1 maj 1870. I detta kammarkollegii utslag har k. m:t icke funnit skäl göra ändring. Bergslagsbanan. Öfverståthållaren Bildt, fabrikör Almgren, grosshandlarne Bäckström, Cederlund, Cervin, med flera affärsmän, jemte åtskilliga andra personer inom kommunen, inlemnade, i egenskap af komiterade, i gär till k. m:t en ansökning om lånebidrag för jernvägsanläggningen Stockholm—Westerås—Bergslagen. Sedan i ansökningen eriorats hurusom, under loppet af två månader efter det inbjudning till aktieteckning blifvit utfärdad, två millioner rdr blifvit för ändamålet tecknade, och hvarefter bolag för anläggningen konstituersats, omnämnes, att sträckningen af banan vore afsedd att gå från Stockholm—Upsalajernvägen i närheten af Thureberg öfver Almarestäket till trakten at Sevalla kyrka och der dela sig i två grenar, en sydvestlig öfver Westerås till Köping, och en nordvestlig till Engelsberg, der Norbergs jernväg vid siön mäaningen träffar Strömsholms kanal-led. Enligt undersökningar, som verkstälts af marr a rr AA