RV en förskräcklig portion krut . . . Stackars den tiger som blir trakterad med det här skottet . . . Ack, jag är tvungen att använda en del af herr de Lacpedes bref till förladdning. Om Jvurnal ds Savonts visste detta! — Det är bra; nu kan ni lugnt möta tigern, herr Gabriel. , — Men ännu en gårg, herr Edvard, huru förklarar ni herr Mounoussamys passionerade ifver för jagten? — Det är ingen svårighet att förklara hvarför han i dag fört oss ut. Denne indian, skall jag säga er, är en slipad skälm, som helt säkert icke skulle ha det ringaste emot att några af hans hustrus älskare blifva uppätna af tigrarne. Bestämdt har han uppgjort en plan, som han nu vill sätta i verket. Men jag känner personer fom äro ännu slugare än han, och som det ieke skall lyckas honom att öfverlista . . — Hvad säger ni, herr Edvard! — Tyst! Vi få lof att tala mycket saktare, herr Gabriel. Hemliga komplotter smidas bland vår omgifning ... Ni är den sistkomne och vet derför ingenting; men jag... jag tillhör de gamla, jag! — Hemliga komplotter... Är det möjligt? — Ab, detta förvånar er! Hemligheter finnes det öfverallt. I våra kalla länder, der solen icke lyser annorledes än genom sin frånvaro, förekomma små budoar-hemligheter i) och intriger, spunna vid eldbrasan, och hvilka