igen; men jag ville på intet vilkor draga
med mig ett sådant följe. Det upplystes emel-
lertid nu att hon vid sin hemkomst blifvit
hotad med döden af höfdingen för den stam
hon tillhörde, emedan denne, som ville stå i
vänskapligt förhållande till hvita min, trodde
att hon rymt från mig. Jag skickade ett
särskildt bud till höfdingen med underrättelse
om att jag gifvit qvinnan rätt att gå hvart
hon behagade. Förmodligen mottog han henne
då; ty sedan har jag aldrig hört af henne.
I november månad fick jag bevittna ett
krig mellan två mäktiga stammar. Jag gjorde
i början af nämnde månad ett besök hos höf-
dingen af Ondango, men blef af honom myc-
ket högdraget mottagen, så att jag fann mig
föranlåten att behålla de presenter jag med-
fört för att gifva honom.
Denne höfding hette Chicango.
Då jag efter en särdeles kort vistelse hos
honom gjorde mig i ordning att resa tillbaka
till Owaquambi, gaf han mig i uppdrag att
säga åt Naijhumma att denne på intet sätt
skulle oroa sig för den krigshär som komme
att inom några dagar passera mellan Owa-
quambi och Owakingera.
Jag framförde budskapet, men den som icke
lyssnade till rådet, det var höfding Naijhumma.
Han började genast anställa rustningar och
sammankalla alla sina krigare. Att han gjorde
rätt uti att icke sätta tro till sin granne, vi-
sade dö händelser jag nu gär att berätta.