och general Loysel samma dag från Havre, att de ej kunna tro på någon demarkationslinie och att de afvakta formliga order att vika tillbaka : BERN den 2 februari. Enligt ett telegram till tidningen Bund har i går eftermiddag en träffning egt rum vid Chateaux de Jonx. CALAIS den 2 febrnari. Förbindelsen mellan Calais och Paris är svår. CHALONS den 1 februari. Preussarno hafva besatt Dijon. BRÖSSEL den 2 februari. Från London meddelas under reservation till Independance belge, att Rouher ankommit till Versailles. Samma blad har underrättelser från Marseille, enligt hvilka staden är bedröfvad och bestört, men Ingn. LONDON den 3 febrnari. Utrikesdepartementet har mottagit ett telegrafiskt meddelando från Versailles af den 2 februari, enligt hvilket inga andra få inträde till Paris än de, som ntgått derifrån med franskt pass. LONDON den 3 febrnari. Times har ett telegram från Versailles af den 2 dennes, enligt hvilket Favre vägrat så väl att bevista konferensens sammantriden som att utnämna någon i sitt ställe. Prins Fredrik Karl kar sitt högqvarter i Tours. VERSAILLES den 2 febrnari. För att lätta tillförseln af lifsförnödenheter till Paris telegraferades strax efter vapenstilleståndets afslutande till befälhafvarne att befrämja återknytandet af jernvägsförbindelserna. Det är öfverallt brist på driftmateriel, hvilken nadanhålles af jernvägsdirektionerna. Isynnerhet visa sig vederbörande i Dieppe och Ronen omedgörliga. Den tyska hären förser tillsvidare Paris med de nödvändigaste lifsmedel. Postförbindelsen återupprättas endast för öppna bref, telegrafförbindelsen blott för officiela depescher. Då vapenstilleståndet afslöts, fordrades från tysk sida att fästningen Belfort, på grund af dess nära förestående fall, skulle undantagas; från fransk sida framstäldes derpå en motsvarande undantagsfördel för Bourbakis armå. Följden häraf var öfverenskommelsen om krigsoperationernas fortsättande i de tre sydöstra departementen, till dess närmare endriägt blifvit ernådd. Bismarck erbjöd i går Favro inställande af flendtligheterna och uppdragande af en domarkationslinio intill schweiziska gränsen, mot att Bolfort skulle uppgifvas med fritt aftåg för besättningen. Hittills har intet bifallande svar inträffat. VERSAILLES den 38 februari. Genoralerna Faidherbe och Dagent gjorde svårigheter i fråga om utföraudet af konventionen och villo ej erkänna någon demarkationslinie samt vägrade att utrymma sina positioner, ehuru tyskarne redan den 39 jarnari utrymt sina. Do tyska generalerna hotade med anfall, om ej utrymningen skedde på bestämd tid. Då pariserregeringen underrättades härom, telegraferade hon till generalerna att genast foga sig i konventionen. PESTH don 8 februari. Medlingsförsök mellan de båda delegationerna hafva visat sig vara utan resultat, hvarför gemensam omröstning är oundviklig. Rykten om att Beust vill afgå dementeras. Ministern Eötvös har aflidit i natt. Sednare telegrammer till D. N. BORDEAUX den 2 februari. — Agence Havas återgifver följande regoeringsmeddelande, som framhåller de olyckliga följderna af vapenstilleståndet : På ena sidan opererade östra armön, på den andra sidan började 50,000 garibaldister en vigtig diverslon i flendens rygg emot Dole. Ifall slotet af denna rörelse hade blifvit lika lyckligt som början, skulle preussarno komvit mellan en dubbel eld. Då inställde östra armån sin rörelse ech Garibaldi stannade 3 kilometers (1; sv. mil) från Dole, som nistan var alldeles utrymdt af ficnden. Framryekan:det försattes af fienden, hvilken, under det de franska generalerna, uppenbarligen af missförstånd, parlamenterade, sände förstärkningar mot Garibaldi. Då konventionstexten blef bekant måste Garibaldi draga sig tillbaka till Macon och östra armån öfverskrida schweiziska gränsen. Jules Simon och Lavertujon ha anländt till Bordeaux. KONSTANTINOPEL den 2 februari. Porten har återkallat de vid bosniska gränsen koncentrerade trupper. BORDEAUX den 8 febr. Tidningaro Libert6, Patrie, France, Frangais, Constitutionnel och en mängd andra innehålla en protest: met det att den dervarande regeringen i kungörelse om valen till en nationalförsamling nteslutit från vslrätt en stor mängd personer (napoleonister). En deputation af pressen har framfört denna protest till den från Paris ankomne regeringsledamoten Jules Simon. Han sva rade att parisiska regeringen enhälligt hade beslutat att valrätt ej skullo betagas några andra fn mneofokterna hvar arch an Inanm