(Genom Svenska Telegram-byrån.) Proklamation af Gambetta. BORDEAUX den 1 februari. Gambetta har i dag utfärdat följande proklamation till franska folket: Medborgare! Främlingar hafva tillfogat Frankrike den grymmaste förolämpning, som vårt folk, i detta fasliga krig, hvilket var ett öfverdrifvet straff för våra villfarelser och svagheter, var dömdt att uthärda. Det ointagliga Paris, betrunget genom hunger, kunde icke längre afhålla de tyska horderna. Den 28 januari kar det dukat under. Staden förblifrer ännn intact. Detta är den sista ynnest som genom moralisk storhet aftvangs barbariet, Endast fästena öfvergåfvos till fionden, men ännu i sitt fall efterlemnade oss Paris lönen för de heroiska ansträngningarne, Under fem månaders Hdanden och umbäranden gaf det Frankrike tid att återhemta sig och att samla sina söner till att väpna sig och bilda nya hiärar, som visserligen äro unga men tappra och beslutsamma, och hvilka det ännu endast felas en viss fasthet. Paris hafva vi att tacka för det vi äro beslutna att handla patriotiskt. I våra händer hafva vi allt hvad som behöfs för att hämnas Paris och befria oss, men det tyekes som ett elakt öde vill beroda oss ännu större olycka och smirta in hvad som skett genom Paris? fall. Utan vår vetskap, utan att underrätta oder derom och utan att begira vårt råd, undertecknade man ett vapenstillestånd, hvars klandervärda lättfärdighet vi nu för sent hafva erfarit, ett vapenstillestånd, som till prenssarno öfverlemnar de ännu af oss besatta departement, som förpligtar oss att under tre veckor förblifva i stillhet, för att under dessa landets sorgliga förhållanden låta en nationalförsamling sammanträda. Vi amhöllo hos regeringen i Paris om förklaring öfver dessa förhållanden. Dittintills förhöllo vi oss tysta; innan vi vände oss till eder, villo vi afvakta den utlofrade ankomsten af en regeringzsmedlem från Paris; vi hade be it att nedlägga våra follmakter i dennes der. Den härvarande regeringsdelegationen har viljan att lyda för att gifva en pant på sin moderation och goda tro, men hon vill uppfylla sin pligt, hvilken är, att man icke lemnar sin post så länge man icke är aflöst derifrån; delegationen vill, genom sitt exempel, bevisa vänner och fiender att den demokratiska regeringen icke blott är den största utan iäfren den samvetsgrannaste. Från Paris hitkom ingen, och således måste vi, kosta hvad det ville, handla för att omintetgöra den perfida kombination som ir uppgjord af Frarrikes flonder. Preusson gör riikning på att vapenstilleståndet skall förslöa våra armöer och det hoppas att en församling som, efter många på hvarandra följande olyckliga händelser, sammanträder under det förfärliga intrycket af Paris? fall, måste vara modlös och böjd för att antaga en skymflig fred. Af oss beror det att låta dessa beräkningar komma på skam och åstadkomma att de verktyg, hvilka voro bestämla att döda motståndet, tvärtom återupplifra oeh höja detsamma. Låtom 083 bogagna vapenstilloståndet till att inöfva de unga trupperna och pådrifra organisationen af försvaret med förstärkt energi. Låtom oss upphbjuda allt för att, i stället för den reaktionära fega kammaren, på hyllken främlingarne hoppas, on i sanning national och republikansk församling som vill freden, om densamma försäkrar landets heder, rang och integritet, men som är lika beslntad för kriset, om endast derigonom kan förhindras att ett mord begås på Frankrike, må sammanträda. Låtom oss tänka på våra fäder, hvilka efterlemnade åt oss vårt fosterland som en kompakt, odelbar stat. Låtom oss akta oss för attförråda vår egen historia genom att låta vår ärfda egendom öfvorgå i barbarernas händer! Och hvem skulle för öfrigt underteckna en sådan öfverenskommelse? Ni visserligen icke, I legitimister, som hafven kämpat så tappert under republikens fana, för att försvara det gamla kangliga Frankrikes jord; likalitet I, söner af 1789 års män, hvilka framför allt hafra medverkat till den fasta oupplösliga enheten, som utgöres af alla Frankrikes provinser; äfven I, arbetare i städerna, viljen siikerligen icke låna eder dertill, I, hvilkas ädla och intelligenta patriotism 1 sin flärdfria enkelhet visade sig såsom utgångspunkt för folkens frihet: och Ilkalitet I som odlen och besitten den fosterländska jorden och som aldrig sparaden ,edert blod för att försvara den revolution, hvilken I hafven att tacka för att jorden blef fokets egendom. Det skall icko finnas någon fransman som vill underteckna ett så ärelöst fördrag; främlingarne skola finna sig bedragna ochtynngna att afstå från att lemlästa Frankrike. Vi iäro alla uppfyllde af samma fosterlandskärlek, vi skole icke låta underknrfva oss af olyckan, vi skolo blifra starka och fördrifva främlingarne. För att uppnå detta heliga mil, måsto vi hängifva oss dertill med vårt njerta, vår vilja, vårt lif och icke rygga tillbaka för de tyngsta offer. Låtom oss samla 0:s kring republiken, låtom 0s8 bevisa att vi eza kallblodighet och fasthet, låtom oss hvarken hängifra oss åt svagheten eller åt lidelsen; låtom oss svärja som fria min att försvara Frankriko och republiken emot alla angrepp. Till vapen! Lefve Frankrike, lefve den odelbara republiken I! GAMBETTA,. BORDEAUX den 1 februari. Depescher hatva inträffat från lord Granville, att personoch godstrafiken är åter öppnad mellan Mezidon, Honflenr och Thionville samt mellan Panueg Padan Qt Mala anch Proact