En natt i Wimmerby.
Jag måste berätta för er om en förfärlig
natt, som jag helt nyligen utstod i det annars
så fredliga Wimmerby. — Hör på:
Jag svänger en afton upp i sakta lunk med
min bondsläda till stadens hotell, och hvad
får jag se? Hela torget hvimlar af troligen
öfver ett tjog personer. Två slädar fara på
en gång upptill rådstun. Hvad står på
här? frågar jag den elegante portiern, och
snart har jag reda på, att hela staden är i
rörelse, ty en af dess mest förhoppningsfulla :
söner, hvilken lärer ha vackra anlag som skulp-
tör eller något dylikt, skall sändas till Rom,
och medel till resan skola just i afton samlas
genom ett sällskapsspektakel å rådstusalen.
Visst är jag trött af färden, tänkt jag, men