RE I krigsvetenskapsakademiens handlingar för denna n.ånad förekommer en tablå öfver de särskilta ländernas kostuad för försvaret, beräknadt efter hvad det kostar för hvarje invåvare i landet; och enär Sverige der står, näst Norge och Österrike, lägst på listan, så synes afsigten med oftentliggörandet af denna tablå vara att visa, det vi ännu ej på långt när betala för vårt försvar hvad vi proportionsvis ti!l andra länder böra göra. Vi neka ej till att man vid första ögonkastet tyckes kunna och böra draga denna slutsats, men om man närmare granskar dels den form, under hvilken tablåen framkommit itidskriften, och dels omkostnadernas resultater, så tro vi att ur denna uppgift skola befinnas framgå helt andra konseqvenser, än de som dermed afsetts. Ehuru tablåen redan varit offentliggjord här, vilja vi dock för bättre minnes skull ånyo införa den: Landets sjöoch landtförsvar kostar, på hvarje invånare, i landet: i Ryssland . . . Idr 7: 18. Nordtyska förbundet ser om 6: 70, sterrike . . . ss so 4: 34, Baiern . s . ss 0 44 67, Holland. . ss ss 0 31 Belgien . . . re Mm 5: 34. Spanien. . . . . . se 5: 30. England . 12: 97. Nordamerikas förenta stater 4: 74. Danmark . ss ss so 2 sr H 8 14 Sverige. . . sc. .s sc 4: 62 Norge . 3: 59. Hvad som först Slår i öge nen sid br traktandet ef denna tablå är att Frankrike ej finnes deruti nämndt. Detta väckte vår förundran till en -början, men vid närmare eftersinuande funno vi lätt grunden till denna terkoe, hvilken ser ut som en händelse, för attiomsänd ordning begagna Geijers bekanta uttryck om Kalmar-unionen. Det bär nemlig bättre till än att Frankrikes miitöra budget, innan kriget bröt ut, utgjorde ordinarie 550,462,204 och extraord. 38,390,766; summa 588,832,970 frank, d. v.s. omkiing 440 millioner rdr svenskt. Då nu Frankrikes folkmängd utgör 40 millioner, så blir det ungefär 11 rdr på hvarje invånare. Ej under derför om man si så der händelsevis slutit ut ur räkningen eitland, der så stora kostnader för aimän visat så dåliga resultater. Ger man nu vidare akt på tablåen, så skall man finta att Nordtyska förbundet betalar endast 6: 70 på hvarje invånare, således icke fullt s:delar af hvad Frankrike betalat. Vi fråga nu: Utgör systemets dyrhet någon garanti för att resutaten skola blifva god:? När dertill nu lägges att Baiern, hvars armö, som bekant,anses ha varit mestielden af alla de tyska trupperna, ej kostat mer än 4: 67, således ungefär lika med det svenska försvaret, och att England, om hvilket ls:nd man väl cj kan säga att dess armå är i godt skick, har en försvarskostnad af 12: 97 på hvarje invånare, således nära dubbelt mot Nordtysklands och nära tre gåagånger så mycket som Baierns, så tro vi 038 med full befogenhet kunna förnya vår fråga: Utgör ett försvarsverks dyrhet någon garanti för dess duglighet? och vi ställa denna fråga särskilt till landtmannapartiet och ven stern i andra kammaren. Åren I verklirn RA EE