skratt. — Den till officer förklädda unga damen heter Helene F., är dotter till en boktryckare och endast 21 år gammal. Hon har från sin tidigaste ungdom röjt böjelse för att gå karlklädd. Blifven äldre gaf hon lektioner, förklädd till student, och fick sedan det infallet att spela officer. Hon rökar starka cigarrer, dricker öl med passion, kurtiserar unga damer med stor färdighet oeh uppträder i det hela som en ung rou6. Orsaken hvarför hon anhölls af polisen var, att hon förfalskat en vexel. En populär man. Var hr X. myc ket populär, då han bodde i Y.? frågade någon. Det tror jag visst, svarade den tillfrågade, ty det var många, som försökte att hindra hans afresa, och flera, till och med exekutorn, följde honom ett godt stycke på äg: jvilken årstid voro ACam och Eva 1 paradiset? frågade en liten flicka sin moder. Jag vet inte, kära barn, men jag förmodar att det var om sommaren. — Åh nej, mamma, det måste ha varit på hösten, ty tpplet var ju moget, vet ja! Anekdoter. För några veckor sedan afled i.....g en rik borgare. Hans enda barn, en några och tjugu års yngling, som lefvat undan och gjort betydliga skulder, tog sig ej särdeles djupt af detta dödsfall. Begafningsdagen kom och gästerna voro många. En af dessa träffade längre fram på dagen en vän, då talet föll på begrafoingen. Nå, hur såg sonen i huset ut? frågade denne. SLiknöjd, blef det lakoniska svaret. — Vännerna A. och B. hade en afton stämt möte på källaren Hamburger Börs. A. infann sig på klockslaget, men B. lät vänta på sig. Då han sent omsider infann sig, urskuldade ban sig med at4 han blifvit uppehållen af nå gra vänoner i Berns saloug. Nå, det gjorde ingenting. Medan jag väntade, tog jag ett griljeradt fårhufvud, sade A.RKanske jag i så fall stör töte å tåten, inföll B. och slog sig ned vid bordet. Ovanlig förbudssedel, skrifven i Jönköping af —rs — den 23 juni 1859. För undertecknad, hofrättskultant, fallera, Beställs en häst med åkedon bastant, f. Att skjutsa från f. d. Uhnboms gård, f. Allt upp till Wireda gästgifvargård, fallera. Den hiisten får ej hafva styfva ben, fallera, EH heller vara tungsint eller klen, f. an som en Pegasus skall vara flink, f. Och villigt lyda piskans minsta vink, faMera. n klockan fem, fallera, t mig med kläm, f. rdig är, f. n vara här. fallera. Midsommardagens mor; Sen jag en besk har ta Då tror jag att jag re: Och bör då äfven sk.