4 nera frågan för att icke skada konferensresultatet. Sn nd Hvarjehanda nyheter. Riklksdegsonekdot. Då vid ett ple-. num en af bondeståndets mera framstående talare J. slutat ett föredrag, deri han begagnat sig af ett och annat främmande ord, replikerades hau af den som derniäst anmält sig att tala, expeditionskronofogden Z. på ungefär följande sätt: Det vore för väl om vissa talare ej så mycket använde utländska ord, då de här uppträda. Hvad menar t. ex. den föregående värde talaren med konsegrens och inkonseqvin8? Den anfallne begärde ögonblickligen ordet och svarade lugnt: Det torde ej vara lätt att så i hast definiera dessa båda begrepp, men jag vill dock försöka: Om t.ex. en expedilionskronofogde tar mutor af nittiovie bönder bland hundra, då är han trkonseqvent, men tar han mutor af alla bundra, då är han konseqvent. Från den dagen förlorade Z. all lust att begära upplysningar af sin värde ståndsbroder. Ystads tidning besjunger herr Arvid Posse, riksdagsmannen, på följande sätt: I andra kammaren blef herr sjöministern Interpellerad af en ledamot: Herr Arvid Posse var den skolmagistern, Som icke fruktade för stormars hot; Det blet allarm uti de stores läger, Men lugnet återstäldes Gudilof! Ty kungens önskan, som så mycket väger Uti konseljen, liksom vid hans hof, Tillmötesgicks, och platserna blef fylda På de der stolarna, som ä förgylda. Många slags menniskor har jag skådat, skrifver en af våra extra-ordinarie medarbetare, men ännu har jag aldrig lyckats träffa på: en hårfrisör, som klippt mig utan att göra någon klipsk anmärkning om mitt bår; en nattvardsyngling, som icke haft för stora hvita handskar: en kommis i en kramhandel, som nöjer sig med att expediera hvad ett fruntimmer vill köpa, utan att försöka truga på henne ett dussin saker, som hon icke vill ha; en bibeltolkare, som icke gjort tvetydiga uttryck alldeles obegripliga; en jernvägskonduktör eller stationskarl, som stänger en vagnsdörr utan att smälla i den; en äldre, ogift dam, som tillstår att hon gerna skulle ha velat gifta sig; en witz-makare, som underlåter att begagna ett ord, derför att det ligger en dubbelmening deri 0. 8. v. Em glad öfverrasknings å ömse sidor. Major X har fyra döt alla täcka, älskliga och husliga flickor. Vår major, en ärans man och värderad af alla, har likväl ännu för mycket qvar af aristokrati, för att på något sätt kunna förlika sig med den tanken att något af hans barn skulle, genom giftermål, beslägtas med det egentliga folket. Det skulle då aldrig ske, en messaliance, åh! det vore förfärligt. Emellertid, ack, så underligt! blef det ett streck i räkningen; ty, kan man tänka sig.något befängdare, fröken Agnes blef kär i skol lärare H. och denne i sin ordning alldeles förälskad i den vackra och vänliga fröken Agnes. Slutligen dristade sig Agues att omtala sin brinnande kärlek för sin herr fader; han vredgades högligen, men öfvertalades slutligen att gifva sitt samtycke till äktenskapet på de vilkor, att skollärare-fästmannen, som han icke kände eller ens hade talat vid, skulle få gifta sig med hang dotter, men att han icke ville se eller ha det ringaste med honom att skaffa — så besynnerligt. De blefvo gifta och flyttade 30 mil derifrån till hans bostad. Major X. hade aldrig sett sin måg. En vacker dag i juli månad 1870, tre är etter bröllopet, sammanträffade major X i en jernvägskup med en ung man af intelligent utseende. De kommo snart i lifligt samtal med hvarandra, resonnerade i politik, landthushållning och statsekonomi, hvarvid de, efter ett ömsesidigt tankeutbyte, kommo till det resultat, att de i alla de diskuterade ämnena fullkomligt delade samma åsigter. Detta blef ett fastare band emellan dem. Så hade de rest en half dag tillsammans, utan att fråga etter hvarandras namn, då majoren, i det briljantaste lynne i veriden, anhöll om att få veta namnet på sin intressanie reskamrat. Då denne oförställdt uttalade det, blef vår hederlige major alldeles utom sig af förvåniog, att så der mot all förmodan ha gjort bekantskap med sin måg. Denne, också okunnig om hvem mjoren var, erfor också en hög grad af förvåning, men sedan de förklarat sig för hvarandra, uppstod ett ännu innerligare förhållande och ifrån dena stunden hyllas de unga tu med faderlig kärlek, och detta förtjena de båda två, ty skolläraren är en utmärkt bra karl, (Sköfde Tidn.) En föriofvad fllekas öfverraskning har troligen aldrig varit större, än händelsen var för ett par veckor sedan i Wien med en ung dam, som någon tid varit förlofvad med en liten vacker löjtnant. In dag blef hon nemligen uppkallad inför rätten och ställd ansigte mot ansigte med sitt hjertas ideal, som nu förekom i fruntimmerskläder, och som verkligen också var en ung dam unge fär af hennes egen ålder. Den bedragna fistön tyektes till en början benägen att brista FLN I? Jan andra narten tor saken nm AA JAA mm fet int oh in nt frn Pr