hr Arg rad
Hennes ansigte öfvergöts liksom af ett
förklåradt ljusskimmer. Gundla stirrade en
stund oaflåtligt ner på gräsplanen, och hen-
nes ögon blefvo småningom öfverfulla af tårar,
medan läpparne drogos till ett lyeksaligt leende.
Slutligen kastade Kon sig till fadrens bröst
och hviskade:
Gudskelof, striden är slut! Nej, nej, jag
gifter mig aldrig! i
Och herren till Ragnarsnäs och Munkanäs,
den furstligt rike baron Fingal Elghjerta, mot-
tog från den anspråkslösa fleuristen miss
Gundla Hind kort derefter till svår å sitt
friarbref en värdig och stolt skrifvelse, med
ett ord en korg, sirad med rosor, men icke
utan skarpa taggar.
Dock, det var icke den första, som den
sköna Gundla delat ät på dessa år. Redan
före sitt besök i fäderneslandet hade hon af
sin förtjuste förlagsman, kompanjon och gyn-
nare, mr Löbkins, blifvit hedrad med ett
giftermålsanbud, på Hvilket hön naturligtvis
afd; — vänligaste och mildaste afslag.
Den originelle mannen sköt sig icke för
pannan af förtviflan, tvärtom förklarade han
för Gund.a muntert skrattande, att detta var
tredje gången han försökt sig med frieri, men
aldrig hade ett nej tillförene gjort honom
ondt i hjertsäCken: Hans vänlighet mot
sköna främlingen tilltog emellertid med
je dag, och då hän tre månader efter sitt
träffades i sin bufikdörr af en död: