Rilandena. Men, som sagdt, härom ha vi ingalunda Calltjemt nitiskt sökt öfvortyga våra läsare. Vi ha blott, sanningen till hedor, någon cerinrat derom, på samma gång yttrande vär åsigt alt preussiska regeringen, hvilton naturligtvis hela tiden vetat, lika väl som hvarje annan regerivg och statsman, hvad som från Frankrike komma skulle, med särdeles beredvillighet mottog kriget i en tidpunkt, då rikstyglarne önnu höllos af en så kraf. tig och hänsynslös hand som hr von Bismarcks. Örosunds-Posten och flera andra må vara öfvortygade om ast Frankrike ick skuld till kriget, det är deras rätt; vi skola icke klandra dem för att de äro mera fran: Erankrikes ädlasto oc ste män; men gör oss icke den äran, Öresunde-Post, att påstå att vi använda nit der vi varit helt slöa, Vi hade antydt att folkmoningen an nu ifrågavara Chlott denna icke r Sprog, Häraf g sunds-Posten upp sins läs rmodan, avt Dagens Nyheter funnit att endast skandinav i nadt folk anser Tyskland. vara kriget4, Goda tonken? Dagens Nyhetor har ju, som du sjelf NPD ående sak strider mot kistort na må Z 2 a: E ters (och his stor; on). Det är då ologiskt att, med full kännedom derom att Dagens N heter anser skandinaverno i Sverige va fåtaliga, af hans yttrande utdraga den förmodan att han skullo tro endast Adesse ligga skulden på Tyskland. Saken förhåller sig efter vårt förmenando så, att folkmeningen i Sverige icko skulle, oaktadt sinn sympatier Ut franskt, ha kastat sig från början af kriget med sådan häftighet öfvor tyskarne, om icke de skandinaviska tidningsskrifvarne och alla de som på studentmötena sedan 1843 insupit skandinavism bade alltsedan don tiden och isynnerhet efter 1848-—49, då proussarne understödde holstsinarne och slesvigarne i deras uppresning mot det danska väldet, lika våldsamt som ihärdigt Salltjemt svärtat tyska folket och! framkallat mot dotsamma en ytterligt rotad stämning, hvilken äfven funnit näring hos handtverkaren i desg afund mot inflyttada tyska handtverkaro och inkommande tyska varor. Det är detta vi åsyftat, då vi antydt att man här läst historien på det skardinaviske Sprog. I allt kvad vi nu sagt ligger, som man behagado finna, icke något uttryck af sympati för tyskarne. Vi ha blott velat erinra at man bör so hvar sak för sig och ej af sympatior eller antipatior låta förleda sig till att förneka hvad sant är. Om folkmeningen här är alltför partisk för den ena och mot den andra sidan, så ha vi gunås icko heller rent samvato, Vi ha icko lyckats vara alldeles oväldiga i trots af alla våra bomödanden. Äfven hos oss ha de starka sympatiorna för det franska folkots älskvärda sidor tagit öfverhand, så att vi icke framställt de franska förhållandena i riktig dager. Om vi skulle ha meddelat blott en hundradel af det vi under dessa månader list af engol irespondenter, skrifvet från Paris, från Tours, från Bordeaux, från andra franska städer somt från do särskilda armåerna, och hvilket varit i ett celler annat hänseende ofördelaktigt om och för frsnsmännen samt ognadt att väcka någon obenigenhet mot vissa sidor af deras karaktor och misströstan om deras närmaste framtid, skulle visst en och annan illusion varit sking: Men hjertot har tagit öfverhand. Vi ha icka haft mod att Ligga sten på börda, der olyckorna och lidandena voro så stors för ett folk, åt hvilket Vi varit vane att endast skänka beunan och hvilket nu, måhända oklokt, mon säkerligen i allmänhet med stor tapperhet kmpar för bibehållando af sitt landområde Of irminskadt. Huru ha vi förfarit i afseende på tyskarne? Ha vi någonsin under detta k sagt ett enda godt ord om dam celler doras regeringar? Nej. Då vi meddelat on mä lagelser mot protesb deremot cller v rening mot lö aktiga beskyllningar. Skulle vi kanske tit vederl i äfven då do kommit Trån oviälc sida passera oanm vi spridt anklagslserna? Vi plö Q göra så i något fall, varo ig det rörer sven fransman eller t eller hvilke Men vi ha i det närmast i hindrade berättolser vi list ska, i franska tidningar om vaekra drag af tyska trupper och tyska soldater, liksom vi i det närmasto förtegat de icke stundom föfkommando mindre vackra handlingarno å franska sidan, Detta äfven derför att dessa fill varit individuela, men icke yttringar af ect högre system cller följder af hög MESA STARS ATT SSA Bald ara LPA AT RAR mn kon, jane De