Rilandena.
Men, som sagdt, härom ha vi ingalunda
Calltjemt nitiskt sökt öfvortyga våra läsare.
Vi ha blott, sanningen till hedor, någon
cerinrat derom, på samma gång yttrande vär
åsigt alt preussiska regeringen, hvilton na-
turligtvis hela tiden vetat, lika väl som
hvarje annan regerivg och statsman, hvad
som från Frankrike komma skulle, med särdeles
beredvillighet mottog kriget i en tidpunkt,
då rikstyglarne önnu höllos af en så kraf.
tig och hänsynslös hand som hr von Bis-
marcks.
Örosunds-Posten och flera andra må vara
öfvortygade om ast Frankrike ick skuld
till kriget, det är deras rätt; vi skola icke
klandra dem för att de äro mera fran:
Erankrikes ädlasto oc
ste män; men gör oss icke den äran,
Öresunde-Post, att påstå att vi använda nit
der vi varit helt slöa,
Vi hade antydt att folkmoningen an
nu ifrågavara
Chlott denna icke r
Sprog, Häraf g sunds-Posten upp
sins läs rmodan, avt Dagens Ny-
heter funnit att endast skandinav i
nadt folk anser Tyskland. vara
kriget4, Goda
tonken? Dagens Nyhetor har ju, som du
sjelf NPD
ående
sak strider mot kistort na
må
Z
2
a:
E
ters (och his stor; on). Det är då ologiskt att,
med full kännedom derom att Dagens N
heter anser skandinaverno i Sverige va
fåtaliga, af hans yttrande utdraga den för-
modan att han skullo tro endast Adesse ligga
skulden på Tyskland.
Saken förhåller sig efter vårt förmenando
så, att folkmeningen i Sverige icko skulle,
oaktadt sinn sympatier Ut franskt, ha
kastat sig från början af kriget med sådan
häftighet öfvor tyskarne, om icke de skan-
dinaviska tidningsskrifvarne och alla de som
på studentmötena sedan 1843 insupit skan-
dinavism bade alltsedan don tiden och isyn-
nerhet efter 1848-—49, då proussarne un-
derstödde holstsinarne och slesvigarne i de-
ras uppresning mot det danska väldet, lika
våldsamt som ihärdigt Salltjemt svärtat
tyska folket och! framkallat mot dotsamma
en ytterligt rotad stämning, hvilken äfven
funnit näring hos handtverkaren i desg af-
und mot inflyttada tyska handtverkaro och
inkommande tyska varor.
Det är detta vi åsyftat, då vi antydt att
man här läst historien på det skardina-
viske Sprog.
I allt kvad vi nu sagt ligger, som man
behagado finna, icke något uttryck af sym-
pati för tyskarne. Vi ha blott velat erinra
at man bör so hvar sak för sig och ej af
sympatior eller antipatior låta förleda sig
till att förneka hvad sant är.
Om folkmeningen här är alltför partisk
för den ena och mot den andra sidan, så
ha vi gunås icko heller rent samvato, Vi
ha icko lyckats vara alldeles oväldiga i trots
af alla våra bomödanden. Äfven hos oss
ha de starka sympatiorna för det franska
folkots älskvärda sidor tagit öfverhand, så
att vi icke framställt de franska förhållan-
dena i riktig dager. Om vi skulle ha med-
delat blott en hundradel af det vi under
dessa månader list af engol irespon-
denter, skrifvet från Paris, från Tours, från
Bordeaux, från andra franska städer somt
från do särskilda armåerna, och hvilket va-
rit i ett celler annat hänseende ofördelaktigt
om och för frsnsmännen samt ognadt att
väcka någon obenigenhet mot vissa sidor af
deras karaktor och misströstan om deras
närmaste framtid, skulle visst en och annan
illusion varit sking: Men hjertot har ta-
git öfverhand. Vi ha icka haft mod att
Ligga sten på börda, der olyckorna och li-
dandena voro så stors för ett folk, åt hvil-
ket Vi varit vane att endast skänka beun-
an och hvilket nu, måhända oklokt, mon
säkerligen i allmänhet med stor tapperhet
kmpar för bibehållando af sitt landområde
Of irminskadt.
Huru ha vi förfarit i afseende på ty-
skarne? Ha vi någonsin under detta k
sagt ett enda godt ord om dam celler doras
regeringar? Nej. Då vi meddelat on mä
lagelser mot
protesb deremot cller v rening mot lö
aktiga beskyllningar. Skulle vi kanske
tit vederl i äfven då do kommit
Trån oviälc sida passera oanm
vi spridt anklagslserna? Vi plö Q göra
så i något fall, varo ig det rörer sven
fransman eller t eller hvilke
Men vi ha i det närmast i
hindrade berättolser vi list
ska, i franska tidningar om vaekra drag af
tyska trupper och tyska soldater, liksom vi
i det närmasto förtegat de icke stundom fö-
fkommando mindre vackra handlingarno å
franska sidan, Detta äfven derför att dessa
fill varit individuela, men icke yttringar af
ect högre system cller följder af hög
MESA STARS ATT SSA
Bald ara LPA AT RAR
mn
kon, jane De