nade trädgården, afstängd genom ett jerngaller, öfverhängdt med täta klängvexter, från sjelfva gårdsplanen, tog hon ovilkerligen ett steg tillbaka, för att beundra och bättre öfverskåda det lilla eklärerade paradis, till hvilket hon inbjöds. I trädgårdens midt låg en liten konstgjord damm, hvars stränder voro kantade med lysande snäcko. och tropiska vexter, och i dess spegelvatten åttrstrålades en med tusentals kulörta små glaslyktor prydd mohrisk paviljong. : Öfverallt möttes ögat af små lågor i regnbågens alla färger, och bildande dels stjernor, dels små buketter af blommor på den späda gräsmattan. Vid Gundlaz3 inträde började en najad af brons i dammens midt att stänka kring sig ett perlregn, medan delfinerna vid hennes fötter sprutade vattenstrålar, som härmade den mångskiftande ekläreringens alla nyanser. En sakta musik bakom paviljongen hördes nästan framhviska den kära sången neckens polska4, och öfver hufvudingången prunkade i svenska färger ett konstrikt jillumineradt G. H. samt årtalen 1833 och 18352. Bakom jerngallret och dess häck syntes gårdens folk förundrade betrakta feeriskådespelet, men i sjelfva trädgården fanns ingen mera än Gundla och Fingal, och det täta löferkoet af en stor buske dolde dem fullkomgt för de nyfikna, Vid de ljufya bemlandstonerna kommo tårarna i Gundlas sköna ögon, men då hon