nade trädgården, afstängd genom ett jern-
galler, öfverhängdt med täta klängvexter, från
sjelfva gårdsplanen, tog hon ovilkerligen ett
steg tillbaka, för att beundra och bättre öfver-
skåda det lilla eklärerade paradis, till hvilket
hon inbjöds. I trädgårdens midt låg en liten
konstgjord damm, hvars stränder voro kan-
tade med lysande snäcko. och tropiska vex-
ter, och i dess spegelvatten åttrstrålades en
med tusentals kulörta små glaslyktor prydd
mohrisk paviljong. : Öfverallt möttes ögat af
små lågor i regnbågens alla färger, och bil-
dande dels stjernor, dels små buketter af blom-
mor på den späda gräsmattan.
Vid Gundlaz3 inträde började en najad af
brons i dammens midt att stänka kring sig
ett perlregn, medan delfinerna vid hennes
fötter sprutade vattenstrålar, som härmade
den mångskiftande ekläreringens alla nyanser.
En sakta musik bakom paviljongen hördes
nästan framhviska den kära sången neckens
polska4, och öfver hufvudingången prunkade
i svenska färger ett konstrikt jillumineradt
G. H. samt årtalen 1833 och 18352.
Bakom jerngallret och dess häck syntes
gårdens folk förundrade betrakta feeriskåde-
spelet, men i sjelfva trädgården fanns ingen
mera än Gundla och Fingal, och det täta löf-
erkoet af en stor buske dolde dem fullkom-
gt för de nyfikna,
Vid de ljufya bemlandstonerna kommo
tårarna i Gundlas sköna ögon, men då hon