Article Image
ff Sv os sm Vt te under det än i dag hörer. G. Sparres enda dotter Märta, som efter svågern mottog gården, blef gift med riksrådet baron Claes Bonde, som af drottning Ulrika Eleonora gjordes till grefve. Han dog 1726 och Mirta 1742, hvarpå 3:ne deras barn — Karl, död 1755, Gustaf, död 1772, och Ebba, död 1784 — efter hvarandra innehade Säfstaholm. Ebba ingick äktenskap med grefyc Karl Bonde till Björnö, hvilken tillförde stor förmögenhet. Hen dog 1791, då sonen Gustaf tillträdde den betydliga egendomen. Den af G. Sparre uppförda hufvudbyggnaden undergick nu en grundlig omstöpning efter en helt och hållet ny ritning, uppgjord af professor Gjörvell. Arbetet dermed, som räckte i många år, afslutades år 1815, då slottet hade sitt nuvarande utseende. Dess mäktiga cgare, gom tillika dominerade de stora godsen Tofstaholm i Småland och Trolleholm i Skåne m. f., stiftade af allt detta ett väldigt fideikomiss, som fastställdes år 1833. Fideikommissarien fick sitt namn tillökadt med ordet Trollet (efter Trolleholm). I ännu ytterligare mera än 20-års tid innehades Säfstaholm (tillika med de öfriga godsen) af excell. grefve Gustaf Trolle-Bonde, hvilken gjort sig känd såsom en varm vän och beskyddare af vetenskap och konst. De dyrbara bokoch konstsamligarne på Säfstaholm blefvo af honom förökade och väl ordnade, och fera än ett gryende anlag4, har honom att tacka för sin utveckling och uppkomst. Men under sin sednare lifsperiod var han blind och måste såsom sådan sjelf vandra i mörkret. Angående orsaken till denna blindhet och dermed sammanhängande berättade min körsven följande lilla historia, som jag tillåter mig anföra så ordagrann, som jag kan minnas den: För Bi ner excellensen !) miste frua si, så serde ?) han så rislit mikke ?), att han förlorä ögsyna. — När miste han frua då? — Ja si. vet inte ern det? Når han Och verkligen ser immun ivk0 BEI gammal nu gräsbeväxt väg, som leder rakt mot slottets framsida, men som ett stycke från huset är afskuren gonom .en större vattendam, kring hvilken nuvarande uppkörsvägen kröker sig. Men huru det för öfrigt hänger ihop med historien om svänjodammen, det må lemnas derhän. På tal om sagor, berättade samma körsven äfven en om Säfstaholms första bebyggande, enligt hvilken tvenne stora errar uppgjort ett vad om en obegripligt stor summa pengarX som den skulle få, hvilken kunde på versta marka göra licksta errgålnX, Den ena af dessa errar4, hvilken enligt körsvennens mening skulle varit Ssjelf vaste excellensent, byggde då Säfstaholm midt i ett kärr, som han Sgräfde ut. Detta Cköslä någä, dä, men så vann han också Priset. Den nuvarande egaren, också en grefve Gustaf Trolle-Bonde, som för något mera än ett tiotal år sedan tillträdde det stora fideikommisset efter sin barnlöse företrädare och namne ), egde redan förut den närbelägna egendomen Kesäter 7) och fick dessutom nästan samtidigtj ärfva fideikommisset Hörningsholm, och detta icke på grund af slägtskap, utan blott derför att han egde grefligt Bordenamn. Om vi nu en stund vända oss från herregårdarne till skolgårdarne, få vi glädja oss åt att icke finna den ytterligt obehagliga kontrast mellan de förra och sednare, som eljest icke är ovanligt i det på stora gårdar och fattigt folkt så rika Södermanland. Dock, hvart och ett efter sin art. Vestra Wingåkers skolhus hedrar församlingen. Särdeles är det vid kyrkan uppförda utvändigt smakfullt och prydligt, högt och rymligt invändigt, samt väl försedt med materiel, ventiletionskakelugnar, tamburer och kapprum, orgel, moderna skrifpulpeter, der hvarje barn har sin särskilda bordskifva och låda för böcker öch skrifmaterialier. Rum är äfven beräknadt för en högre folkskola, och för läraren finnes särskild bostad. Flera andra skolhus äro i församlingen uppe förda. (Forts.) 1) I Wingåkers-dialekten fiunas inga ä-ljud inuti orden; alltså i sexcellensons höres fyra rena eljud. — 2) Sörjde. — 2) Ry sligt mycket. 4Loch yljud utb 4) Vägen. — ?) Svanorna. 6) Tr I-namnet e erhölls doek förut med fideikonrnis ndomen och efter derom hos k. m. orå EX) K asholm med underlydande utgöra cut gods af 39 mantal om mera än 13.000 1 id. deraf nära 2.000 tunnl. äker, taxe-.

5 januari 1871, sida 3

Thumbnail