ff Sv os sm Vt te
under det än i dag hörer. G. Sparres enda
dotter Märta, som efter svågern mottog går-
den, blef gift med riksrådet baron Claes
Bonde, som af drottning Ulrika Eleonora
gjordes till grefve. Han dog 1726 och
Mirta 1742, hvarpå 3:ne deras barn —
Karl, död 1755, Gustaf, död 1772, och Ebba,
död 1784 — efter hvarandra innehade Säf-
staholm. Ebba ingick äktenskap med grefyc
Karl Bonde till Björnö, hvilken tillförde
stor förmögenhet. Hen dog 1791, då sonen
Gustaf tillträdde den betydliga egendomen.
Den af G. Sparre uppförda hufvudbygg-
naden undergick nu en grundlig omstöpning
efter en helt och hållet ny ritning, uppgjord
af professor Gjörvell. Arbetet dermed, som
räckte i många år, afslutades år 1815, då
slottet hade sitt nuvarande utseende. Dess
mäktiga cgare, gom tillika dominerade de
stora godsen Tofstaholm i Småland och
Trolleholm i Skåne m. f., stiftade af allt
detta ett väldigt fideikomiss, som fastställ-
des år 1833. Fideikommissarien fick sitt
namn tillökadt med ordet Trollet (efter
Trolleholm). I ännu ytterligare mera än
20-års tid innehades Säfstaholm (tillika med
de öfriga godsen) af excell. grefve Gustaf
Trolle-Bonde, hvilken gjort sig känd såsom
en varm vän och beskyddare af vetenskap
och konst. De dyrbara bok- och konstsam-
ligarne på Säfstaholm blefvo af honom för-
ökade och väl ordnade, och fera än ett
gryende anlag4, har honom att tacka för
sin utveckling och uppkomst. Men under
sin sednare lifsperiod var han blind och
måste såsom sådan sjelf vandra i mörkret.
Angående orsaken till denna blindhet och
dermed sammanhängande berättade min kör-
sven följande lilla historia, som jag tillåter
mig anföra så ordagrann, som jag kan min-
nas den:
För Bi ner excellensen !) miste frua si,
så serde ?) han så rislit mikke ?), att han
förlorä ögsyna.
— När miste han frua då?
— Ja si. vet inte ern det? Når han
Och verkligen ser immun ivk0 BEI
gammal nu gräsbeväxt väg, som leder rakt
mot slottets framsida, men som ett stycke
från huset är afskuren gonom .en större vat-
tendam, kring hvilken nuvarande uppkörs-
vägen kröker sig. Men huru det för öfrigt
hänger ihop med historien om svänjodammen,
det må lemnas derhän.
På tal om sagor, berättade samma kör-
sven äfven en om Säfstaholms första bebyg-
gande, enligt hvilken tvenne stora errar
uppgjort ett vad om en obegripligt stor
summa pengarX som den skulle få, hvilken
kunde på versta marka göra licksta err-
gålnX, Den ena af dessa errar4, hvilken
enligt körsvennens mening skulle varit Ssjelf-
vaste excellensent, byggde då Säfstaholm
midt i ett kärr, som han Sgräfde ut. Detta
Cköslä någä, dä, men så vann han också
Priset.
Den nuvarande egaren, också en grefve
Gustaf Trolle-Bonde, som för något mera än
ett tiotal år sedan tillträdde det stora fidei-
kommisset efter sin barnlöse företrädare och
namne ), egde redan förut den närbelägna
egendomen Kesäter 7) och fick dessutom nä-
stan samtidigtj ärfva fideikommisset Hör-
ningsholm, och detta icke på grund af slägt-
skap, utan blott derför att han egde grefligt
Bordenamn.
Om vi nu en stund vända oss från herre-
gårdarne till skolgårdarne, få vi glädja oss
åt att icke finna den ytterligt obehagliga
kontrast mellan de förra och sednare, som
eljest icke är ovanligt i det på stora gårdar
och fattigt folkt så rika Södermanland.
Dock, hvart och ett efter sin art.
Vestra Wingåkers skolhus hedrar försam-
lingen. Särdeles är det vid kyrkan uppförda
utvändigt smakfullt och prydligt, högt och
rymligt invändigt, samt väl försedt med
materiel, ventiletionskakelugnar, tamburer
och kapprum, orgel, moderna skrifpulpeter,
der hvarje barn har sin särskilda bordskifva
och låda för böcker öch skrifmaterialier.
Rum är äfven beräknadt för en högre folk-
skola, och för läraren finnes särskild bostad.
Flera andra skolhus äro i församlingen uppe
förda. (Forts.)
1) I Wingåkers-dialekten fiunas inga ä-ljud inuti
orden; alltså i sexcellensons höres fyra rena e-
ljud. — 2) Sörjde. — 2) Ry sligt mycket. 4L- och y-
ljud utb 4) Vägen. — ?) Svanorna.
6) Tr I-namnet e erhölls doek förut med fidei-
konrnis ndomen och efter derom hos k. m.
orå
EX) K asholm med underlydande ut-
göra cut gods af 39 mantal om mera än 13.000
1
id. deraf nära 2.000 tunnl. äker, taxe-.