ord, bedöfvad af den öfverväldigande tanken på naturens kraft och menniskans svaghet. Han erfor, till sin stora förvåning, att han icke hade någon känsla af afgrunden under sig. Verlden tycktes aflägsna sig från ballongen, I stället för att bländas af den ofantliga synkrets, som öppnades för hans blickar, intogs han af häpnad öfver den tota!a frånvaron af allt pittoreskt i den gränslösa rymden under honom. Jorden förekom konom som en matta med illa tecknadt mönster, eller förr såsom en matta, i hvilken de olika fäårgerna voro sammanväfda helt och häHet på slump. Ljusets styrka och föremålens storlek gjorde icke längre, i saknad af skugga och proportioner, samma intryck som annars. Na turen, sedd från en ballong, var enligt hr Gambettas uppfattning ett dåligt skuagspel, och Söderns konstälskande barn tackade himlen då han åter nådde jorden, och kom in uti en sfer, der man har une point de revistance i striden mot skapelsens tyranniska makter. Hr Spuller, Gambettas följeslagare, hvilken, såsom jag förmodar, är af tysk härkomst liksom hans utseende är tyskt, erfor helt andra intryck. Han njöt af känslan att föras bort lika hjelplös som om han hade varit en spån flytande på en ström. Den teutoniska rasens böjelse för panteism gjorde sig gällande hos honom. Han var glad, liksom hinduern, att få gå upp i det Stora Hela. Hos hr Gambetta uppenbarade sig åter den gallo-latinska rasens böjelse att verka mot naturen, som ligger på botten af hvarje artistiskt sinne. Amerikanaren studerade ballongfirden, jemförd med en färd med ånga. Han hade lidit af obehaget att genomresa kontinenten i jernvägskupåer och hans uppmärksamhet drogs från frågans pittoreska sida till dess praktiska. Hr Martin, som är en väderbiten sjöofficer, talar med en nästan vidskeplig vördnad om denna mycket kalla decembermorgons korta timmar. Jules Favro (ballongen) uppsteg genast öfver de snömoln, som förmörkade himlen, och inkom i en bitande kall luftström, af hvilken han med vexlaode fart framdrefs i vestlig riktning. Hr Martin säger, att han kände sig till mods såsom en man, som blifvit lefvande begrafven i en stor och kall graf och icke längre kan nås af menniskors deltagande och bistånd. Det var svart under honom. Stjernorna öfver hans hufvud blickade icke väpligt emot honom och några moln förmörkade genast de stjernbilder, genom hvilka seglare vägleda sig öfver Oceanen. Luftseglarnes instrument hade kommit i olag, i följd hvaraf hvarken hr Martin eller bang följeslagare kunde säga, i hvilket väderstreck de flögo fram. KI. 4 fingo de se en vattenyta. Som de trodde det vara Loire, läto de ballongen länsa undan. Men straxt derpå fingo de sigte på ett fyrtorn och några fartyg med lanternor på förtoppen. Martio, som är från departementet Finistöre, märkte straxt hvar han var hemma. och med en sjömans raskhet vidtog han genast åtgärder för att ögonblickligen nedstiga öfver Belle-Isle. Några tusen fot till, och han och hans följeslagare voro förlorade, ty de voro nästan vid öss vestra kust. Han klättrade upp i tågverket och ryckte upp ventilen, hvars snöre af den storm, i hvilken de färdades, hade törts utom håll för honom. Nedstigandet skedde så hastigt, att hr Martin och hans vän förlorade medvetandet. Deras ballong flög fram såsom ett såradt vidunder, slet af taket på ett hus, bröt ikull en vägg och slog ursinnigt emot en gammal bykyrka, der deao sista gasen pressades ut ur dess kallikå-omhölje. Då hr Martin återkom till medvetande, fann han att några kustvakter hade skyndat till hans bistånd och qvarhöllo gondolen, ur hvilken den andre luftseglaren kastats vid en af ballongens svängningar. Då de gingo för att uppsöka honom, funno de honom badande i blod och fullkomligt medvetslös. Öns doktor hemtades genast. Han kom, åtföljd af hr Armand Trochu, generalens broder. Hr Armand Trochu har en liten egendom på Belle Isle, der han bor med sin moder, som är 83 år fyllda och infödd på ön. Det var, eget nog, taket på Armand Trochus hus, som bortslets af Jules Favre. Den gamla damen tillhör, i fråga om sina religiösa åsigter, det ultrakatolska la Bretagne. Hon försäkrar att hon . hela natten hade bedt om ett tecken från himlen på att Frankrike måtte räddas genom hennes son och att hon, då takstolarne brakade öfver hennes hufvud, utropade till sin dotterdotter: la providence du roi de Prusse ne va pas gagner la partie; en voilå la preuve.) Ehuru denna anekdot är berättad af en luftseglare, hr Martin, får den icke räknas bland 1870 års skepparhistorier. ) I öfversättning: Preussiska kungens Försyn vinner icke partiet; här ha vi tecknet! TT RA Amman a mr År Ar