Högt upp i molnen.
En engelsk korrespondent meddelar föl-
jande högst intressanta skildring af två
märkliga luftresor, samtidigt företagna från
Paris den 1 december:
k Jag var i går skrifver korrespondenten, i
sällskap med två herrar, som ha gjort de
märkligaste af alla luftresor, hvilka utförts
sedan Paris cernerades. Det var hr May,
amerikanaren, som lemnade hufvudstaden på
samma gång som hr Gambetta, ehuru i en
annan ballong, och hr Martin, hvilka nedstego
vid Belle-Isle i ballongen Jules Favre den
1 december. Deras intryck voro fullkomligt
olika hr Gambettas, som för mig har beskrif-
vit hvad han erfor under sin luftseglats från
Paris till Montdidier. Den amerikanska herrn
var alldeles förtjust i ballongens lätta rörel-
ser. Ingenting — sade han —- kunde vara
angenämare. Der flög man i väg, långt hasti-
gare än med ett snälltåg, utan den ringaste
skakning eller minsta känsla af luftdraget. Vin-
den låg icke i ansigtet och man kände den
knappt på ryggen. Det var icke något buller,
intet dam, intet rassel, utan den mest behag-
liga, glidande rörelse. Fjärran från de preus-
siska kulorna, som på ett föga behagligt sätt
hveno kring luftseglarnes öron, var det enda
oangenäma den obetydliga gaslukten, som un-
der hela resan vittnade om den dåliga fer-
nissa, som Nadar begagnar vid tillverkningen
af sina kallikå-ballonger. Nedstigandet talar
hr May om såsom rakt ingenting. Gondo-
len vidrörde marken så behändigt som en fly-
gande fågel, hoppade sedan lika lätt femtio
fot upp i luften och drogs sedan med lätthet
åter till jorden af några bönder, till hvilka rep
hade blifvit utkastade. Itt af de fenomen,
som amerikanaren iakttog under ballonugresan,
var det stora afstånd, hvarpå artikulerade ljud
i de högre regionerna tydligt kunde förnim-
mas. Hrr May och Reynolds samtalade öfver
Creil på ett otroligt afstånd med hrr Spuller
och Gambetta. De kunde förstå hvad tyskarne
skreko till hvarandra, churu de voro mer än
6.000 fot öfver dem. Den lifvande inverkan
resenärerna rönte af sin höga ståndpunkt för
minskades icke af de muskötsalfvor, som mot
dem aflossades under det de frukosterade i
sin gondol och då och då nedkastade några
smakbitar till soldaterna under dem för att
visa, att man i Paris ännu icke behöfde um
bära bordets läckerheter.
Gambettas intryck voro helt ochhållet olika.
Han var nästan, för att begagna hans egua