förre eller mindre nar
längre eller fortare
ej bragt ftor ffada
fraffet allt efter
turliga bördighet
tid. OM huru m
önvcr fig GCKom
i andamålscnlig
tenfamlingar, hwilla hindra ädle :
ter a å födan jord finna trefnad och rift löna
odlarens möda. Huru många fält fe mi ej af
brift på dilning bära en ringa affoftning af ftarr-
aräs, bmwars afbrytningsfoftnad blir i förhållande
ull frördens märde få dryg, att det rätt räfnadt
ofta ffulle befiunnas fördelaktigare att lemna hela
jförden åt fitt öde, då desfa fält, fullt afdifade,
ffulle deremot Ifemna en rif affaftning af jädes-
och goda fodermärter. Och allt detta ffer oftaft
af emmift mwidhållande af gammal flentrian i följd
af Dbriftande infigt. Men mi måtte ftadna mid
desfa exempel för att gå midare.
Nordbrufaren bör widare fänna de hjelpmedel,
han måfte anlita för bedrifmande af fitt yrfe. Nf-
wen här öppnar fig ett mwidfträdt fält med fun:
ifaper att inhemta od) erfarenheter att göra Desfa
hjelpmedel äro mångahanda oc af ftor mwigt att
rätt fänna. Med de redfiap, han anmänder för
att bearbeta fin jord, måfte jordbrufaren i förfta
rummet mara nära och förtroligt befant och på
pricten meta, fhwad han af Mvarje redffap under
olifa förhållanden har att fordra och mwänta. Der-
till fommer fåfom färdeles migtig infigten om
nödwändigheten att amvända andra hjelpmedel,
för att derigenom bringa jorden i högfta bördig:
het; fådana medel fom jordblandningar, extra göd-
ningsämnen m. m.; ty förgätas får ej, att jord,
fom dlifmit författ i högfta möjliga bördighet, be-
talar bdöft utfäde och arbete.
ESlhuiligen måfte oc jordbrufaren lära fänna
vrodufterna af fin jord och förmånligafte fättet
att realifera dem. Man funde tyda detta mara
en jemförelfemwis lätt faf; men den, fom förfölt
fia på beräfningar i detta af feende, har fått
erfara att äfmwen denna fråga har fina fmårigs
heter.
Wi behöfma blott uppftälla den frågan, hwil-
setdera, wid ett mift pris på hafra, är fördelaf-
tigare, att förfälja denna mwara eller att uppfodra
den på fina freatur och få erfättning genom mjölt
eller fött. Frågan är ej lätt att befmara, och
ufwväl är fwaret af ftor migt för efonomien.
Sannolift är, att wi här mwarit inne på en farlig
afmäg genom brift på infigt och beräfning. IBårt
lands ftora årliga utförfel af hafra, i de är, då
detta fädesflag betalts lågt, ide mindre än i år
med högre pris, fynes bewifa, att mi ännu ej äro
jullt på det flara med tillämpningen af den efos
nomiffa grundfanningen, att de meft förädlade
marorna lemna högfta minft och tåla längfta tranz
iport. Dot mifar fig härutinnan alltmera ut:
iigt till ett bättre. Gödfreatur exporteras redan
till ej obetydligt märde, och det ftorartade företag
af mejeriffötfel, fom med ftor fördel bedrifmes i
Stotholm, är en företeelfe, fom innebär rifa för:
Hoppningar för mårt land, enär det utan tmwifmel
ifall gifta mädelfe ät företagfamhet i famma
rigtning på många andra ftällen. Den dag torde
ej mara aflägfen, då den froenfie jordbrufaren
ifall finna med fin egen fördel öfmerensftämmande
utt erportera fin hafra i form af fmör, oft och
gödfreatur, hwarmid han defutom gör en nu föga
beräfnad minft derigenom, attomwid en mera ute
iträdt freatursffötfel den ölade och ill jin be-
itaffenhet bättre fpillningen lemnar Honom medel
att villigt gödsla fina fält och derigenom minna
i hög grad öfade ffördar af de ädlare fädesflagen
och fodermärterna.
Wi hafiwa här nödgats inffränfa of till någ-
ra forta antydningar i mwårt ämne. Atföilliga af
här midrörda förhållanden fomma måhända att
utförligare behandlas i fommande artiffar. Öf-
mertygade, fäfom mi äro, att fwenjfa jordbrufet
går en ftor och rif framtid till mötes, önffa mi
att äfimen funna få draga ett frå till ftaden,
och fall det blifma mårt allmarliga bemödande
att föta, med fäftadt affeende i fynnerhet på
den mindre jordbrufaren, framlägga ett och annat,
iom fan mara honom till werflig nytta, och fioka
wi dermwid hemta, hmad wi hafma att bjuda, dels
ur egen erfarenhet, dels uv de bäfta och fäkrafte
fällor, fom ftå of: till buds, men föfa att hålla
of mid fådant, fom wi tro of funna förfäkra
wara depröfmadt och efterföljansmärdt.