Hvarjehanda nyheter. Muhammed och Boström. I Up gala-Posten för i tisdags läses följande insända, kostliga uppsats med ofvanstående rubrik: Om man jemför de båda religionsstiftarne Muhammed i Arabien och Boström i Skandinavien, finner man mycken både likhet och olikhet dem emellan. Båda stodo på förnuftets grund, och hvad detta icke visste ersattes genom dikter. Båda antogo en enda gud; båda nedsatte Kristus till en blott profet. Båda voro utan tro och kände icke fridens väg. Båda voro medeltidsmän, den ene genom födsel, den andre genom studium, och deras lärjungar, den enes djerfva fantaster, den andres likna sig dertill, Båda ville eröfra hela verlden och ingenderas verk skall bestå, ty de ha icke sanningen. Slutligen ännu någon likhet: Muhammed fann mycket motständ och måste fly, men kom åter och blef hyllad. Boström mötte äfven motstånd och hade, såsom affällig från den rena evangeliska läran, bort fördrifvas, men bibehölls och blef emeritus, hyllad af studenterna. Muhammed efterlemnade Koran, Boström helvetesläran, ett motstycke till den förres fantasi om röda koen, — Ölikheten dem emellan bestod deruti, att köpmannen Muhammed gick från mörker till ljus, hvadan han betecknade sin lära med nyets månhälft, då professor Boströms, som gick i motsatt riktning, bäst med nedanets betecknas. Vid bedömandet at dessa män må ej förgätas, att köpmannen Muhammed lefde för öfver 12 århundraden sedan och att Boström var en nutidens professor. Då å Muhammeds sida visar sig ett företräde, ihågkomme man, att han härstammade från Abraham. Frukterna af Muhammeds lära hafva vi sett: de voro omstörtning och blodiga scener. Boström, likasom vissa andra tidens filosofer, leder onekligen åt samma håll. För den händelse att tit. genom upptagande i sin tidning ville göra denna jemförelse bekant, må märkas, att förf. icke vill inlåta sig i någon strid, icke komma i färd med någon eritieus, icke framkalla ett försvar af dem, som följa landsvägen till Rom, men blott råda dem att skyndsamt återvända till deras ungdoms mästare, själarnes herde och biskop. Octogenarius. Lef efter tillsångarne! Armodet är i nio fall af tio blott en id. Somliga med 10,000 rdrs inkomst om året lida mera af brist på -medel än andra med blott 500 rdr. Orsaken är, att den rike har konstlade behof. Hans inkomst är 10,000 rdr om året, och han lider så mycket af att kräfvas för obetalda skulder, att det väl kan döda en om sin heder ömtålig man. Den, som förtjenar 2 rår om dagen och ej har någon skuld, är derför lyckligare. Få, som aldrig varit rika, skola icke tro det; men det är icke desto mindre sant. Det finnes tusen med furstliga inkomster, hvilka aldrig känna ett ögonblicks lugn, emedan de lefva öfver sina tillgångar. Det finnes verkligen mera lycka i verlden bland arbetare, än bland dem som benämnas rika. Bulwer. a ns